Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

1. I Ångermanland når den kuperade norrlandsterrängen fram till havet.

Kustlandet är sönderskuret av vikar och fjordar (fjärdar). Inlandet är mellan floddalarna tämligen flackt med enstaka högre toppar. De högsta bergen ligger i landskapets nordvästra hörn. Bunkfjället på gränsen till Jämtland är 740 m. Lägg märke till Ångermanälvens dalfåra! – Landskapets vapen: I blått fält tre vågrätt liggande silverlaxar; den översta och den understa vända åt vänster (för betraktaren), den mellersta åt höger.

2. Ångermanlands kust är den högsta runt hela Östersjön.

Skolkartan visar, att 100-meterskurvan går mycket nära stranden. Ett par kilometer från havet reser sig toppar på omkring 250 m. Detta är skäret Skrubban norr om Ulvöarna. Branta stup på 30-50 m höjd.

3. Skärgårdsnaturen är karg och vild.

Ett stenansikte mot havet, har någon sagt. Vi ser Höglasmen, ett fågelskär utanför Nordingrå. Här finns tärnor och trutar i mängd. Skäret är cirka 70 m högt.

4. Strömmingsfisket i skärgården är en viktig näringsgren.

Här finns fiskelägen med bofast fiskarbefolkning, t. ex. Ulvöhamn, Norrlands största fiskeläge. Andra är bebodda endast under vissa tider. Bönderna i kustlandet bedriver ofta fiske som binäring till jordbruket. Man flyttar då ut till de grå stugorna och sjöbodarna med husfolk och kreatur och lever fäbodliv för några sommarveckor. Ja, förr i tiden hade man två fiskeplatser – en hemmavid och en längre ut i skärgården. Västernorrlands län har mer än 1000 fiskare, av vilka drygt hälften är yrkesfiskare. – Detta är Ulvöhamn i sundet mellan Ulvöarna. En trappa leder uppför berget till lotsutkiken.

5. Surströmming är en norrländsk läckerhet, som knappast uppskattas söderut i landet.

Saltad strömming får stå i solen, tills den just börjat jäsa, varefter den får mogna i skuggan några veckor. Här plockar flinka händer strömmingen ur skötarna. Ulvöhamn är bekant för prima surströmming.

6. Det gamla kapellet i Ulvöhamn byggdes år 1622.

Strömmingsfisket är ett gammalt näringsfång! Kapell finns på flera ställen i skärgården. Klockstapel av enklaste slag! Ett staket i stället för bogårdsmur!

7. Kusten vid Nordingrå är Sveriges vackraste fjordkust.

Högsta berget i trakten är 281 m. Djupet i fjordarna kan närma sig 100 m. Gårdarna i Ångermanland har ofta präktiga manbyggnader i två våningar. Omnefjärden.

8. Kontrasten mellan de blånande bergen, den gröna bygden och det glittrande vattnet möter oss överallt i Nordingrå.

Detta är utsikten från Västra Storberget. Odlingsbygden vilar på lera och sand, som avsattes i havet efter istiden. Men landhöjningen frigör inte stora områden vid dessa branta fjordstränder.

9. I Ångermanland har landhöjningen efter istiden varit större än på något annat håll i landet.

På Skuleberget (293 m högt) ligger högsta marina gränsen 284 m ö.h. Bilden visar på Häggviks by på det smala näset mellan sjön Vågsfjärden (närmast) och Gaviksfjärden. Näset har landhöjningen skapat. Vågsfjärden är den forna havsfjärdens innersta del. Flera av kustlandets sjöar har namn, som slutar på –fjärd!

10. Härnösand ligger vackert på båda sidor om Härnösundet.

Till höger ligger Härnön. Gammal marknadsplats! Landhöjningen uppgår i kustlandet till 1 m på 100 år. Svenskt rekord! Sundet är numera för grunt för djupgående fartyg. Då staden grundades år 1585, torde vattendjupet varit 3,5 m större än nu. Hamnen ligger vid norra inloppet till sundet. Med hjälp av isbrytare kan sjöfarten pågå praktiskt taget hela året.

11. Kustsocknarnas präktiga kyrkor vittnar på sitt sätt om välståndet i bygden.

Skogslandets kyrkor och kapell är ofta enkla träbyggnader. Välståndets grundvalar är inte bara skogen och träindustrien, även jordbruket och boskapsskötseln ger gott utbyte. Ångermanland har dock endast 4 % odlad jord. Vissa kustsocknar har givetvis mera (Bjärtrå 10 %). Detta är Nordingrå kyrka, byggd 1820-25. Många av landskapets kyrkor tillkom i början av 1800-talet. Sexton medeltidskyrkor finns bevarade. – Sjön Vågsfjärden.

12. De viktigaste sädesslagen är korn och havre.

Vallväxterna upptar likväl den ojämförligt största delen av åkerarealen. Bilden visar en kornhässja, gårdens stolthet. Mycket hög, 20 stänger!

13. Ångermanälven är landskapets pulsåder.

En ståtlig dal, en mäktig älv! Och därtill denna enastående mynningsvik, kring vilken träindustrien skapat ett pärlband av tätorter. Havsfjärden är cirka fem mil lång och 3-5 km bred. Dess djup tillåter oceangående fartyg att gå upp till Kramfors och Nyland. Vi ser Bollstafjärden längst in i viken.

14. ”Ådalen, Guds verk, då han på samma gång log och vredgades.”

Så skrev Pelle Molin. Vi ser Ådalen vid Multrå. Dalen är mycket bredare än den nutida älvfåran. Den formades av en mäktig flod för millioner år sedan. Under istiden fördjupades den ytterligare. Då isen slutligen frigjorde landet, sträckte sig en bred fjord ända upp mot lapplandsgränsen. Högsta marina gränsen ligger där på en höjd av omkring 250 m ö.h. Oerhörda mängder lera, sand och grus avsattes i dalstråket. I takt med landhöjningen har älven sedan skurit sig ned i fjordbottnens avlagringar och bildat terrasser. Vattenmängden minskades, och flodfåran blev djupare. Lägg märke till odlingsterrassen i bakgrunden! I förgrunden grunda raviner, bildade av vårbäckarna. Till vänster en nipa!

15-16. Niporna har en höjd av 15-20 m, ja ända upp till 50 m.

De bildas genom att vattenflödet under minerar terrassbranten. Sanden lyser vit i solskenet. Mellan Sollefteå och Nyland har älven en bredd av 300-500 m och ett djup av 7 m.

17. Mindre fartyg kan gå upp till Sollefteå, där första forsen möter.

Älven ligger här endast 4 m ö.h. De omgivande bergen når en höjd av omkring 300 m. I älven en kringskuren nipa! Lägg märke till odlingsbygden bortom staden! Gammal marknadsplats, stad 1917.

18. Vid Forsmo är dalen trängre och älven smalare.

Här finns två broar tätt invid varandra. Den äldsta, nu landsvägsbro, byggdes 1888, då stambanan genom övre Norrland tillkom. Den nuvarande järnvägsbron byggdes 1910-12. Den är 264 m lång och ligger 49 m över älvens vatten. Gamla bron närmast åskådaren! Odlingsterrasserna!

19. Utsikten vid Forsmo är vida berömd.

Tätbebyggelse, gröna fält, vita nipor, skog, blånande berg, forsande vatten, drivande timmer!

20. Nämforsen är en av Ångermanälvens många stora forsar.

Den är 100 m lång. Här finns enkla hällristningar ute på holmarna i forsen: älgar, fåglar, fiskar, människor och skepp med ett älghuvud i fören. Bronsålderns kringströvande jägare har ristat bilderna för att skaffa sig jakt- och fiskelycka. Timmerbröt!

21. ”Skogarna de gånga stora steg och långa, åsarna de draga långt från bygd och by”.

22. Barrskogen är moränmarkens bästa gröda.

Ångermanland har 74 % skog, mest granskog. En betydande del av skogen är emellertid försumpad och har ringa växtkraft. De mariga granarna kan ha en ålder av 250-300 år. Årsringarna syns endast med förstoringsglas! Myrarna upptar en stor del av landytan. Tallen trivs bäst på sandjorden utmed älvstränderna samt på torr moränmark. Lägg märke till moränblocken, som kantar vägen! Anundsjö.

23. Ångermanälven och dess bifloder är Norrlands förnämsta flottled.

År 1946 flottades på dessa vattendrag 16,5 millioner klampar, och 4900 personer var direkt sysselsatta med flottningen. Flottledernas sammanlagda längd var 360 mil. Ångermanälvens hela längd är 45 mil. I Ångermanland finns stora bolagsskogar, och bolagen har lagt ned stora summor på flottledernas utbyggande.

24. Timmerbrötarna måste stundom sprängas med dynamit för att passagen skall bli fri igen.

Fjällsjö älv.

25. På båda sidor av Ångermanälvens mynningsfjord och för övrigt utmed hela kusten ligger talrika sågverk och massafabriker.

I början av 1930-talet gick den stora sågverksdöden fram även här. Många företag lades ner. Men samtidigt hade massafabrikerna en gyllene tid. Massan var begärligare på världsmarknaden än sågade och hyvlade trävaror. Utvecklingen har gått i riktning mot stordrift och koncentration. Detta är Nensjö sulfatfabrik vid Sprängsviken.

26. Vid massafabrikerna ser man stora upplag av massaved i vattnet eller på land.

Sulfatveden tas ofta direkt ur sjön, sulfitveden får gärna torka ett tag, innan den användes. Vi ser massavedsvältorna vid Utansjö sulfitfabrik.

27. Mo ångsåg ligger på några öar utanför Nordmalings kust.

Vi ser timmermagasinen i vattnet, såghuset med upptagningsbryggorna samt brädstaplarna. – Sådana långsträckta moränryggar finns talrikt i södra Västerbotten. På land bildar de flackt välvda åsar av ringa höjd, i havet sticker de upp som öar och holmar. Alla har samma riktning, från norr till söder. Ett slags bottenmoräner, som undgått att förstöras vid landisens avsmältning.

28. De större samhällena ligger vid havet, framför allt kring Ångermanälvens mynningsfjärd.

Träindustrien har skapat samhällen och tätorter. Goda hamnar betyder här mer än järnvägar. De skuggade områden ligger mer än 200 m ö.h. – Järnvägar med tvärstreck är elektrifierade. – Rutan A anger folktätheten per km² i Ångermanland, rutan B i hela Sverige. – Diagrammet 1-4 visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark. – Fotobilden visar Högbondens fyr utanför Nordingrålandet. Tornet är 14 m högt. Hur hög är strandbranten?