BLEKINGE

Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

 


 

 


 

 


 

 

1. Sydsvenska höglandet når med sina utlöpare ända ner till havet.

Större, sammanhängande slättbygder finns endast utmed Kalmarsund och på Listerlandet. Landskapet fåras i riktningen nordväst-sydost av en mängd åar, i vilkas dalstråk kustbygden tränger långt upp mot smålandsgränsen. I öster ligger en stor skärgård. Blekinge liknas i "Nils Holgersson" vid en trappa med tre trappsteg: skogsbygden, mellanbygden och strandbygden. Växtligheten på trappstegen skiftar allt efter jordmånen: karg morän eller bördig sand- och lerjord. Leran avsattes i det hav, som efter istiden svallade över Blekinge upp till en höjd av 70 m över den nutida havsytan. Moränen täcker de höjder, som stack upp ur havet. - Blekinge vapen visar i blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt av guld.

 


 

 

2. Åarna i Blekinge är rika på forsar och fall.

De största är belägna halvvägs mellan smålandsgränsen och havet eller ännu längre ned. Fallen har sedan urminnes tid drivit kvarnar och sågar. Nu kantas de av kraftverk, som lämnar elkraft till små och stora industrier. Laxfisket i åarna är betydande. Bilden visar forsar i Lyckeby å.

 


 

 

3. Blekinge har 62 % av landytan täckt av skog.

Barrskogen trivs på moränmarken och lövskogen litet varstans. Vi ser här Mörrumså vid Hemsjö. Floddalarna verkar ofta alltför stora för de nutida åarna, men de formades en gång av större älvar. Dalstråken är ibland djupt nedskurna, 20-40 m. - Man skulle kunna göra en annan tredelning av Blekinge: strandbygden, ådalarna och skogsbygden. Strandbygden är en värld för jordbrukare och fiskare, ådalarna har jordbruk och industri, i skogsbygden har jordbrukaren blivit småbrukare och skogsarbetare. (A. Wachtmeister i STF:s årsskrift 1925).

 


 

 

4. Blekingenaturen är ofta idyllisk och ljuvt romantisk.

Här finns allt vi kalla vackert: brusande vatten, gröna ängar och lummiga skogar. Ronneby å vid Djupadal. Lägg märke till flyttblocket!

 


 

 

5. Blekinge har också kallats Sveriges örtagård.

Lövskogen liknar stundom en park. Bilden är från en ekskog norr om Ronneby. Ekskogarna har lämnat byggnadsvirke till månget ståtligt linjeskepp från flottans varv i Karlskrona.

 


 

 

6. Blekinge har vackra bokskogar.

Vi ser här en glimt av skogen vid Listersjön, måhända den största bokskogen i hela landet. En pelarsal av släta, silvergrå stammar! Lägg märke till de många flyttblocken.

 


 

 

7. Moränmarken i Blekinge är ovanligt rik på stora stenblock, som av isen forslats lång väg.

Detta är ett av de största flyttblocken i landet. Jämför med mannen till vänster! Sprickorna och skuggorna på blocket bildar en riktig fixeringsbild. Ser ni den väldiga elefanten, som kommer fram ur stenen?

 


 

 

8. Mellanbygden, "byabygden", är en vacker jordbruksbygd.

De skogklädda moränkullarna och ängarna utmed åstränderna skapar omväxling. I Blekinge odlas råg, potatis och sockerbetor. Gårdarna är i allmänhet små. Norr om Ronneby.

 


 

 

9. Slätten vid Kalmarsund är en fortsättning av bygden i Möre i Småland.

Här blir det större vidd över landskapet och jämnare fält. Gammal havsbotten! Berggrunden är sandsten, vars jämna yta sakta sluttar ned i Östersjön. I denna del av Blekinge är nederbörden tyvärr mycket ringa, 480 mm om året. Fågelmara.

 


 

 

10. Den vackra blekingegården bestod av en låg ryggåsstuga med en loftsbod i två våningar vid vardera gaveln.

Men det gamla förgår. Taket är täckt av spån i stället för torv, somliga väggar har brädfordrats, nya fönster har tagits upp. Och den nya tiden finner även dessa förbättringar otillräckliga. Man bygger nytt och modernt även i Blekinge. Lägg märke till gärdesgården! Hjortsberga socken.

 


 

 

11. I mellanbygden och kustbygden finns flera stora herrgårdar.

Vi ser här Johannishus nordost om Ronneby, huvudgård på landskapets största gods. Den tillhör en gren av släkten Wachtmeister, vars medlemmar spelat en stor roll i Blekinges historia.

 


 

 

12. I själva kustbandet och på öarna är naturen tämligen karg.

Berget går i dagen här och var, åkrarna blir mindre och ger sämre lön för mödan. Måsarna följer harv och plog för att plocka mask i fårorna. Men marken har gott om fagra blomster, och lövskogen går ofta ända ner till de vasskantade vikarna och sunden. Tjärö mellan Ronneby och Karlshamn.

 


 

 

13. Landet möter havet med klippor av granit och gnejs.

Likheten med Bohuslän är påfallande. Här finns också stenhuggerier, där gnejsen förvandlas till gatsten. Stenindustrien har haft det besvärligt under krigsåren, eftersom gatstenen huvudsakligen exporterades till Tyskland. Tjärö.

 


 

 

14. Svenska Turistföreningen har på Tjärö inrättat ett sommarhem.

Där kan man bada, fiska och segla i vacker skärgårdsnatur - eller bara vila sig.

 


 

 

15. Stranden kan också bestå av morän, som svallats fri från sand och grus.

De ursprungligen kantiga blocken har sedan rundats av vågorna. Hav och land kan mötas på många sätt, står det i "Nils Holgersson". Aspö i Karlskrona skärgård.

 


 

 

16. Vid blekingekusten bedrives ett mycket betydande havsfiske av ål, sill, strömming, torsk och lax.

Blekinge län kommer som nummer två av alla svenska län i fråga om antalet yrkesfiskare, fångsten storlek och dess värde. Skärgårdsöarna är tätt befolkade, och här finns flera stora fiskelägen. Bilden visar en gammal fiskare, som ansar sina garn vid en lummig strand.

 


 

 

17. Blekinge är mycket tätt befolkat.

Rutan A visar invånarantalet per km² i Blekinge, rutan B i hela Sverige. - Diagrammet i mitten visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark i procent av landarealen. - Kartan visar bl.a. samhällenas gruppering i kustbygden och mellanbygden. De skuggade områdena ligger mer än 100 m ö.h. - De streckade järnvägslinjerna är smalspåriga, 1,067 m spårvidd. Blekinge har ett omfattande nät av sådana järnvägar.

 


 

 

18. Blekinge är ett gammalt gränsland.

Det blev svenskt genom freden i Roskilde 1658. På gränsen till Småland flyter den lilla Brömsebäck ut i Kalmarsund. På en liten holme i bäcken har vid ett par tillfällen viktiga möten hållits mellan svenska och danska underhandlare. Bilden visar Brömsebro. Freden 1645!

 


 

 

19. Karlskrona, vårt lands största örlogshamn, tillkom på kunglig befallning.

År 1679 bestämde Karl XI, att flottan skulle förläggas vid Trossön i Blekinge skärgård, där en isfri hamn kunde erhållas. Bröderna Hans och Axel Wachtmeister utförde hans planer. Karlskrona är en ståtlig stad. Vi ser här det väldiga Stortorget med Rådhuset och Karl XI:s staty. Långläppen eller bronskarlen i "Nils Holgersson"! Även Karlshamn grundades av Karl XI.

 


 

 

20. I Karlskrona blir den svenska sjökrigshistorien levande.

Tänk på Nils Holgersson i modellsalen på Örlogsvarvet! Där finns också den s.k. Galjonslunden, där man ställt upp galjonsbilder från de gamla linjeskeppen. Rosenbom var högbåtsman på Dristigheten!

 


 

Gumperts AB Gbg 1949

 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014