ÖSTERGÖTLAND

Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

 


 

 


 

 


 

 

1. Östgötaslätten är ett stort sänkningsfält, som i norr och söder omges av högre liggande skogstrakter.

På reliefkartan kan man följa den norra förkastningsbranten. Den går utefter norra stranden av Motala ström och dithörande sjöar samt bildar norra stranden av Bråviken. Lägg märke till Kolmården och Tylö skog! Förkastningsbranten i söder är mindre markerad, men höjdskillnaden mellan slätten och Småländska höglandets utlöpare är påfallande. Lägg märke till Ombergs lilla "byggkloss", som kastar sin skugga över Tåkern, samt Vikbolandet, vars natur utgör en övergång mellan slätten och bergen! Skärgården! - Östergötlands vapen är i röd sköld en upprätt grip med drakvinge och draksvans, allt av guld. I vart och ett av sköldens hörn en fembladig ros av silver.

 


 

 

2. Omberg är en kvarstående urbergshorst mellan två sänkningsfält: Vättern och Östgötaslätten.

På skissen betyder A Hökensås, B Vättern, C Omberg, D Östgötaslätten. Det snedstreckade är urberg. På Vätterns botten ligger på urberget lagrade bergarter av hög geologisk ålder, den s.k. Visingsöformationen, lerskiffer (överst) och sandsten. Skissen visar, hur lagren hängt upp sig i kanterna vid raset. Man kan alltså finna dessa lager i Ombergs branta stup mot sjön. På slätten täckes urberget av lagrade bergarter från silurtiden: kalksten (överst) och alunskiffer. - Bilden till vänster visar den brant, som kallas Västra väggar. - Bilden till höger visar slätten vid Bjälbo. Socknen har 82 % åker och endast 4 % skog. I Bjälbo låg Birger jarls stamgods.

 


 

 

3. Omberg stupar brant i Vättern.

Bergets högsta punkt, Hjässan, ligger 273 m ö.h., 175 m över Vätterns yta. Sjön är 127 m djup. I de branta stupen finns grottor, som urholkats av vattnet på olika höjd över den nuvarande vattenytan. Vi ser ingången till Rödgavels grotta.

 


 

 

4. Ombergs barrskogsklädda hjässa syns vida över Vättern och slätten.

Berget var också - frånsett toppar i Tylö skog - det enda av hela norra och mellersta Östergötland, som stack upp ur havet vid istidens slut för 10-11.000 år sedan. Högsta marina gränsen ligger här omkring 150 m över den nutida havsytan. Omberg är 10 km långt och 3 km brett.

 


 

 

5. Öster om Omberg ligger Tåkern, den stora fågelsjön.

Den är 12 km lång och 6 km bred. Bilden visar, att den måsta vara mycket grund, endast en flack fördjupning i den välodlade slätten. Djupet är inte heller mer än 0,5-2 m. Sjön sänktes för hundra år sedan, men vinsten för strandägarna var obetydlig. Ett nytt försök att utrota sjön mötte så stort motstånd från alla naturvänner, att planerna skrinlades. Nils Holgersson!

 


 

 

6. Tåkerns stränder blev efter sjösänkningen en djungel av vassar och dyholmar, där fåglarna finner skydd under häckningstiden.

Sjön har blivit ett paradis för vattenfåglar. De vita fläckarna i klarvattnen mellan tuvorna är svanar.

 


 

 

7. Över den plana slätten syns kyrktornen vitt omkring.

Detta är den ståtliga Vårfrukyrkan i Skänninge, byggd på 1200-talet, då staden var en av landskapets huvudorter. Bilden visar, hur kyrkan dominerade bebyggelsen i medeltidens städer. Man kommer att tänka på hönan, som samlar kycklingarna under sina vingar.

 


 

 

8. Östgötaslätten är en av våra förnämsta vetebygder.

Här odlas också sockerbetor, ett bevis på att slätten är bördig (kalkrik lera) och har ett gott klimat. Bilden är från Dals härad, slätten mellan Tåkern, Vadstena och Vättern. Östergötland har 26 % odlad jord, själva slätten har omkring 46 %. Av landsbygdens befolkning har 47 % sin försörjning av jordbruk (och skogsbruk).

 


 

 

9. På Vikbolandet brytes slättbygden av uppstickande bergknallar och åsar.

Jordmånen är god, ehuru kalkhalten i jorde är lägre än på den centrala slätten. Bilden är från Konungsund nära Bråvikan. Dessa bygder har först under historisk tid blivit uppodlade. Landhöjningen!

 


 

 

10. Motala ström går tvärs igenom landskapet tätt invid den norra förkastningsbranten.

Bilden är från Kimstad mellan Roxen och Glan. Floden är 10 mil lång och sänker sig på denna sträcka 88 m. Här finns många forsar och vattenfall, som lämnar elkraft till en rad industrier. Strömmen är däremot inte farbar för båtar. Vattnet är i allmänhet grunt - och så de steniga forsarna. Göta kanal löper på flera ställen helt nära strömmen.

 


 

 

11. Vattenkraften i Motala ström har gett upphov till industrier, främst i Norrköping.

Strömmens fallhöjd inom själva staden är 18 m på en sträcka av 700 m. Här ligger fabrikerna tätt utmed stränderna. Papper och textilvaror! Inte mindre än 41 % av landskapets hela befolkning har sin försörjning av industri och hantverk.

 


 

 

12. Göta kanal följer Motala ström mer än halvvägs till havet men går från Roxen kortaste vägen ut i Slätbaken.

Kanalen invigdes 1832. Dess betydelse är i våra dagar mindre än förr beroende på den ständigt ökade lastbilstrafiken, men alltfort fraktas en del tungt och skrymmande gods kanalvägen, och en turistfärd på kanalen från Göteborg till Stockholm är en tjusande upplevelse, som inte minst utlänningar uppskattar. - Till vänster syns den s.k. dragvägen. Borensberg.

 


 

 

13. Vid Berg väster om Roxen finns kanalens största slusställe med inalles 15 slussar, av vilka de 7 nedre bildare en enda brant trappa.

Vi ser "sjuslussarna" och bassängen ovanför. Vid Berg övervinnes en höjdskillnad på 41 m. Hela kanalleden från Göteborg till Mem har 64 slussar. Mellan Vänern och Östersjön är kanalens djup 3 m. Trollhätte kanal är dock 4 m djup.

 


 

 

14. Vid Söderköping går kanalen tätt under det branta Ramunderberget.

Under medeltiden var Söderköping landskapets förnämsta handelsstad och rikets tredje efter Stockholm och Kalmar. Så tog Norrköping ledningen, Bråviken vann över Slätbaken. På 900-talet gick Slätbaken fram till staden, nu ligger den 5 km bort.

 


 

 

15. Långt ut i Slätbaken ligger på en holme ruinen av Stegeborgs slott.

Här byggdes tidigt en borg för att skydda infarten till Söderköping. Gustav Vasa byggde det slott, vars ruiner vi nu ser på holmen. Lägg märke till den branta stranden!

 


 

 

16. Östergötland har en vidsträckt skärgård.

Bilden visar Harstena fiskeläge. Mellan bergknallarna ligger små åkrar, som ger potatis och kofoder, men i stort sett får havet ge bärgningen. Man fiskar strömming och ål och klubbar säl. I Harstena skärgård finns mer säl än på något annat ställe i Östersjön.

 


 

 

17. Kolmården stupar brant i Bråviken.

Förkastning! Bergarten är röd gnejs, men på flera ställen är mäktiga lager av kornig kalksten inkilade, kolmårdsmarmor. Den är vackert grönådrig eller grönflammig och har sedan mitten av 1600-talet brutits för byggnadsändamål.

 


 

 

18. Stigmän och rövare lurar inte längre vid vägarna över Kolmården.

Bilden visar en odlad bygd vid stora landsvägen, men här finns ännu väglösa vildmarker. Kolmårdens tak är en bred platå, vars högsta punkt ligger 167 m ö.h.

 


 

 

19. Norra Östergötland är en sjörik skogsbygd.

Sjöarna har samma sträckning som i Södermanland, nordväst-sydost. En landskapsgräns är inte alltid en gräns mellan olika naturområden. Vi ser en massa timmer i en flottled vid Graverfors norrut från Norrköping.

 


 

 

20. Upp genom höglandet söder om slätten sträcker sig Stångåns breda dal ända fram till gränsen mot Småland.

Sjön Åsunden ligger endast 86 m ö.h. Vi ser den vackra bygden vid Kättilstorp öster om Åsunden.

 


 

 

21. Svartåns dal leder till Sommen, som ligger i rent småländsk höglandsnatur.

Sommen ligger 146 m ö.h. Norra Vi.

 


 

 

22. Samhällena är ganska jämt fördelade över landskapet.

De skuggade områdena ligger mer än 100 m ö.h., och i de värsta "obygderna" finns helt naturligt inga större orter, inte heller i skärgården. Lägg märke till tätbygden kring Norrköping! - Järnvägslinjer med tvärstreck är elektrifierade, streckade linjer är smalspåriga. - Rutan A visar folktätheten per km² i hela Sverige, B i Östergötland. - Diagrammet till höger visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark. Det är inte stor del av landskapets yta som ligger onyttig.

 


 

 

23. Östergyllen hör till de tidigt befolkade trakterna i vårt land.

Därom vittnar bl.a. de många hällristningarna. Bilden visar en sådan från trakten av Norrköping. På den av isens slipade hällen har man ristat skepp, vapen, boskap och villebråd, kanske en bön till gudamakterna att göra landet rikt på dessa goda ting.

 


 

 

24. I Östergötland fanns under medeltiden nio kloster, ett bevis på landskapets rikedom och betydelse.

Bilden visar en vägg av klosterkyrkan i Alvastra. Den stora klosteranläggningen, som nu ligger helt i ruiner, grundades 1143 av munkar från Frankrike. Då var rundbågsstilen modern, men innan klostret stod färdigt, hade de spetsiga valven blivit vanliga. Lägg märke till den vackra fönsteröppningen! Framför ruinen ligger några dammar. Där odlade de goda munkarna karp och annan fisk för fastedagarna.

 


 

 

25. I Vadstena byggde Birgitta sitt kloster, vars byggnader är så gott som fullständigt bevarade.

Klostret togs i bruk 1384 och var i alla stycken en helt svensk skapelse. Vi ser nunnornas kapitelsal, d.v.s. samlingssal, med vackra valv i spetsbågestil. Klosterbyggnaderna har efter reformationen använts för olika ändamål. Här har varit hem för krigsinvalider, sinnessjukhus - och i våra dagar vandrarhem.

 


 

 

26. Vadstena slott anlades på Gustav Vasas befallning år 1545.

Johan III byggde vidare. Det är helt kringflutet av vatten, och kanalbåtarna lägger till alldeles under de höga murarna. Slottet har inte bebotts på 250 år, och inredningen är mycket förfallen. Vi ser slottet från baksidan, trädgårdssidan.

 


 

 

27. Sturefors i Stångåns dal nära Linköping är ett av de många adelsslotten i Östergötland.

Det vita slottet, som speglar sig i dammen, byggdes 1704. Det rymmer stora samlingar av möbler, silver, vapen och porträtt. Tillhör släkten Bielke.

 


 

Litteratur:

Svenska Turistföreingens årsskrift 1938 med många värdefulla uppsatser, främst Hav och land av Carl Fries.

 

Gumperts AB Gbg 1949

 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014