Redaktör: Seminarielärare Ivar Jansson, Göteborg

Skolkartans gröna färg förvillar ögat och tanken. Man ser slätter, som inte finns. Reliefkartan visar tydligt de många jämlöpande eller varandra korsande fårorna i landskapets berggrund: sprickdalar och förkastningslinjer. Lägg märke till skärgårdsöarnas sträckning samt Mörköfjärden och dalgången väster därom! Slättbygderna, Rekarna och trakten kring Vingåker, är inte särskilt framträdande. - Södermanlands vapen visar i guldfält en upprätt grip av svart färg med utslagen vinge och utsträckt tunga, röd till färgen.

Naturen där gläder oss dock oftast med det slag av skönhet, som svensken i gemen skattar högst: odlad bygd kring lövskogskransade sjöar med smala vikar och sund, där gäddan slår i vassen. Och utmed den slingrande vägen små röda stugor eller vita slott inbäddade i grönskan! Sjön Båven.

Detta gäller såväl naturliga lövängar och beteshagar som åkerfält med enstaka sparade träd vid dikeskanterna eller med hela dungar av hängbjörk och ek på någon moränbacke mitt i grödan.

Naturparken står som bakgrund till den egentliga trädgården. Denna bild visar en lustträdgård i 1700-talsstil, typisk för mälarlandskapen. Beatelund på Värmdön - ett par kilometer utanför Södermanlands gräns men i samma naturområde. "Den sköna lustgården" i Nils Holgersson!

Det äges av friherre Carl Bonde. Slottet fick sitt nuvarande utseende under senare delen av 1600-talet. "Pinntorpafrun"! Trädgården, i fransk stil, är vida berömd. På Eriksberg finns dyrbara samlingar av gobelänger, möbler och porslin, en stor tavelsamling och ett bibliotek på 80.000 band.

Deras sträckning, oftast i nordväst - sydost, betingas av sprickor och förkastningar i berggrunden. Vi ser Bornsjön nordost om Södertälje med Salems kyrka.

Hela Södermanland låg under vatten efter istiden och fick en god lerbotten över moränen i dalstråken, medan höjderna spolades rena från löst material. Så verkade landhöjningen. En ofantllig skärgård steg ur havet för att så småningom förvandlas till ett landskap ännu rikare på sjöar än det nutida Södermanland. Den fortsatta landhöjningen har torrlagt de grundaste vattnen. Leran är ofta kalkrik, och mycket vete odlas i de bördiga trakterna vid Mälaren. - Samma trakt som föregående bild.

Stockholmstrakten höjer sig 45 cm på 100 år. Vid Nyköping är takten 30 cm på samma tid. Bilden visar en torrlagd fjärd med vackra åkerfält. Till höger havet, som tycks vara mycket grunt närmast stranden. Den gamla havsviken omges av skogklädda bergknallar.

Först på 1100-talet upphörde Mälaren att vara en vik av havet. Vi ser Strängnäs, redan i den grå forntiden en av de viktigaste orterna vid Mälarviken. Vattenvägarna hade fordom större betydelse än i våra dagar.

Bilden visar en annan kornbod, Kiladalen norr om Kolmården. Den bördiga lerslätten var ännu under bronsåldern en bred havsvik. Tuna kyrka. - Södermanland har 27 % odlad jord, ett vackert tal.

Här finns gott om kala bergknallar och magra moränbackar. Skog upptar 53 % av landytan. Sjön Båven. Jämför bild nr 2!

Kartskissen visar den huvudsakliga sträckningen av några av de viktigaste åsarna: 1 Norrköpingsåsen, 2 Köpingsåsen, 3 Strömsholmsåsen, 4 Badelundaåsen, 5 Enköpingsåsen, 6 Uppsalaåsen, 7 Stockholmsåsen. Teckningen överst till höger visar en ås i genomskärning: på berggrunden ett moräntäcke med stora, kantiga block, däröver rundade stenar, grus och sand i olika lager. De grå partierna vid åsens sidor betecknar inlagrad lera. - Den tredjebilden visar ryggen av en ås. Landsvägarna i Södermanland följer på många ställen de jämna, torra åsryggarna.

En idyllisk farled för den som inte har bråttom! Kanalen tillkom i början av 1600-talet men har sedan ombyggts flera gånger. Båtarna lyftas upp till Hjälmarens nivå, 23 m ö.h., medelst 9 slussar.

Här fanns troligen en naturlig segelled ända fram till 500-talet e. Kr., då landhöjningen så småningom förstörde förbindelsen. Till en tid drog man fartygen på rullstockar förbi uppgrundningen. Kanalen invigdes 1819 men har i våra dagar ombyggts, så att fartyg med ett djupgående av 5,5 m kan gå in i Mälaren denna väg. Vi ser landsvägsbron över kanalen i centrum av Södertälje.

Här finns stora vildmarker några få kilometer från Stockholms centrum. Vi ser en älg i mossmarkerna strax utanför Nacka. Runt obygden ligger den vanliga leende sörmlandsnaturen.

Orientering! Bilden visar hur vintern kan te sig i närheten av Saltsjöbaden. Utsikt över Erstaviken och Jungfrufjärden.

Sundet utgör gräns mellan Södermanland och Uppland. Stränderna kantas av lantställen och sommarvillor. Stockholms närhet! Bron leder över till Värmdön. Den vackra bron var den första stora betongbron i vårt land (1915) och har en fri segelhöjd av 32 m.

Se reliefkartan! Särskilt tydligt blir det från flygmaskin. Gålöfjärden utanför Trosa. Skärgårdsnaturen är givetvis karg och allvarlig i de yttre, vindpinade fjärdarna.

Den övre bilden visar en holme i skärgården, som fått sin nordsida slipad av den framträngande isen. Stötsidan! Den undre bilden visar holmens sydsida, där isen halkat ned utan att möta motstånd. Läsidan! Stavnäs i Stockholms skärgård.

Bilden visar Måsknuvs fyr utanför Nynäshamn. Lägg märke till jarnräcket, som löper utmed stigen mellan de olika byggnaderna! Det torde vara till nytta, när vinterstormen tjuter kring skäret.

Stockholms närhet! Här finns stora öar med en strävsam befolkning, som får sin utkomst av jordbruk och fiske i förening. Här finns ett otal sommarorter, och begreppet sommarnöje är gammalt i dessa trakter. Överallt kila de vita skärgårdsbåtarna omkring med gods och passagerare.

Den byggdes under 1920-talet och kan passeras av fartyg med ett djupgående av 5,5 m. Mälaren har åter blivit en vik av havet! Utefter kanalen ligger industriföretag av olika slag. Hammarbyleden har en enda sluss.

Vi ser här Årstabron över Hammarbyledens inre del, Årstaviken. På denna bro löper järnvägen från Stockholm mot Nynäshamn eller Södertälje. Västra stambanan! Bron har en fri segelhöjd av 32 m, vilket bl.a. betingas av den höga förkastningsbranten på Årstavikens sydsida.

Bilden är tagen från Katarinahissen ned över Mälaren och Staden mellan broarna. Den underliga trafikkarusellen i förgrunden, en av Stockholms största sevärdheter, har byggts för att lyfta trafiken från den lågt liggande Stadsholmen upp på Söders höjder och fördela den åt olika håll. Under bron till höger ligger Slussen, den äldsta av de tre konstgjorda farlederna mellan havet och Mälaren (moderniserad 1935). I bildens vänstra kant synes järnvägsbron för trafiken söderut. Jämför med föregående bild!! Järnvägen går i en tunnel under Södermalm. Till vänster riddarholmskyrkan, i mitten Klara kyrka, till höger Storkyrkan och Tyska kyrkan.

Även utmed järnvägarna ligger samhällena tätt. Järnvägslinjer med tvärstreck är elektrifierade. - Diagram A visar folktätheten per km² i hela Sverige, B i Södermanland. Därvid är att märka, att en stor del av Stockholms folkmängd inräknats i Södermanlands. Södermanlands län har emellertid en folktäthet av 33 inv. per km², ett vackert tal även det. - Diagrammet i övre högra hörnet visar i ordning åker, äng, skog och övrig mark. - Endast de små skuggade områden vid gränsen i sydväst ligger mer än 100 m ö.h.

Bilden visar den s.k. Sigurdsristningen på Ramsundsberget i Jäders socken. Ristningen, som är 5 m lång, illustrerar de viktigaste händelserna i Sigurd Fafnesbanes liv. Bilderna inramas av två ormar, som vaktade den guldskatt han åtrådde. Ristningen omges av ett skyddsräck.

Staden var sen gammalt landskapets andliga och politiska centrum. Dess främsta byggnadsverk är domkyrkan, invigd 1291. Här ligger bl.a. Sten Sture d.ä. och Karl IX begravna."Hertig Karl"! Tornet är 75 m högt. Vi ser också den s.k. "Lejonporten" i västra kyrkogårdsmuren.

Nyköpings gästabud 1317! Delar av slottet har restaurerats, och här inrymmes nu Södermanlands läns museum. Nyköpingsåns mynning var under medeltiden en av våra viktigaste hamnar. Landhöjningen förstörde den.

Det grundades omkring 1380 av Bo Jonsson Grip. Gustav Vasa uppförde den nuvarande byggnaden. Här satt först hertig Johan och sedan Erik XIV i fängsligt förvar. Här bodde "hertig Karl". Gustav III höll ofta hov på slottet, likaså Oskar I. Nu är Gripsholm museum, stor porträttsamling. Längst till höger Griptornet, därefter Vasatornet, bakom detta Fängelsetornet samt till vänster Teatertornet.

Karl IX anlade visserligen stångjärnshammare och spiksmedjor vid forsarna i Eskilstunaån, men först under Karl X Gustav kom arbetet igång i större omfattning. Han inkallade utländska mästersmeder, mest tyskar. En av dem hette Rademacher, och några av hans smedjor finns ännu kvar vid Rademachergatan. En ringa början! Nu är Eskilstuna landskapets största stad.

Södermanlands natur av Anton Sörlin i STF:s årsskrift 1927 samt

Stockholmsnaturens historia av Gunnar Andersson i årsskriften 1922.

Gumperts AB Gbg 1949