|
|
HÖGBO BRUK 2
Oloff Larsson och de motsträviga bergsmännen
År 1659 kom bergmästaren Oloff Larsson från Västerbergslagen till Högbo
med planer att där inrätta ett järnbruk vid Högbo ström. Om han dessförinnan
gjort några trevare angående sin planer i Högbo är icke känt. Nu fick
han emellertid blankt nej av bergsmanslaget. Järnbergsmännen tyckte inte
om formerna för järnbruksdriften, som förresten Gästriklands Bergmästardöme
i sin helhet icke godkänt när det avvisade vallonmetoden och bibehöll
sin egen sedan medeltid prövade välljärnsmetod.
Det rådde en viss spänning mellan det utländska och svenska
bergsmansbruket, som yttrade sig på många sätt. När till exempel mästersmeden
Eric Olsson Högberg i Gysinge kom till personalvårdskassan med sina
pensionsbekymmer blev han inte alls snällt bemött. Gysinge tillhörde
bergmästadömet geografiskt sett, men det var det där att bruket
tillverkade vallonjärn, och bergstingsskrivaren muttrar ovänligt vid
räkenskapsboken.
”Eric Olsson Högberg ifrån Gysinge bruk, hwilken aldrig till denna
Cassa förskrifwit något, bekom likwäl denna gången efter Herr Bergmästaren
Sandelhjelms påstående 12 daler”. När smeden återkom i samma ärende
påföljande år skriver räkenskapsföraren: ”Tyckes obilligt wara
njuta någodt widare utur denna Cassa så wisa intet bewisligt är, att
han någonsin insatt i densamma, ej eller i denna bergslag arbetat, som nu
fattig infunnit sig och dessutom såsom vistande i Gysinge alldeles
owärdig.
Bekommer dock denna gång 12 daler”. Inneliggande i pengar hade kassan
11 251 daler, alltså goda råd.
|
Så här såg bergmästare
Oloff
Larssons ansökan om
privilegier för Högbo bruk ut. Den inlämn- ades till bergskollegium i oktober
1659.
|
TRÖGARBETAT
Det var minst sagt trögarbetat för Oloff Larsson att kunna göra något
i denna miljö och man märker en osäkerhet i tonen när anläggaren ställer
upp sin första ansökan till Kungl. Bergscollegium. Efter överflödande
artigheter kommer han till saken med ”Hwarföre är min ödmjuke och
tienstlige begiäran, thet Högl. Kongl. Bergz Collegium migh ther å nådgunsteligen
thes Privilegium meddeela tächtes, på thet Jagh sädan så mycket
tryggare migh medh skatteäganderne, om thess Rätt inlåta kan, och
effter handen sädan någon begynnelse till Wärcketz inrättande giöra.
Jagh är och förblifwer ” osv.
Bergmästaren Oloff Larsson fick sina papper och han hade talat sig till
rätta med myndigheterna i åtskilliga ting när han med tre års frihet
(från skatt och rotering) började arbetet i Högbo ström. Med friska
pengar från Riksens Ständers Lånebanque (sedermera Riksbanken), som
finansierade anläggningen, väntade han sig att tukta de motsträviga
bergsmännen, som hade sina pengar bundna i silverpjäser, men deras nedärvda
smidesprivilegier vägde tyngre än bankpengarna och Oloff Larsson
stoppades. År 1660 låg anläggningsarbetet nere medan Oloff Larsson sökte
sig fram till en uppgörelse med bergsmännen vilken även kom till stånd.
|
|
DE BÖJDE SIG ALDRIG ……
När Oloff Larsson, som i fortsättningen visade sig vara en mycket god
anläggare och mycket bergsbrukskunnig man, återupptog arbetet hade en
del förändringar inträffat. Högbo var i bergsmanslagets ägo en by,
medan gårdarna såsom smidesenheter efter deras privilegier, numrerade från
1 till 23. Men i Första bruksboken för Högbo lade man efter geografien
upp en gruppering med ”Överhögbo”, ”Österhögbo” och ”Västerhögbo”,
som i fortsättningen ingingo i allmänna begreppen som Övra byn, Östanbyn
och Västanbyn. Nr 1, Abramsgården ligger i Övra byn och nr 23, Jansasgården
i Västanbyn. Största trumfkortet Oloff Larsson fick på hand
under omorganisationen var en möjlighet högsta ledningen i
Stockholm gav honom, att ge nya smidesutvägar för de gårdar som måste
undan vid nybildningen. Av dessa böjde sig aldrig Abrams, nr 1 och
Dunders nr 2 i Övra byn för påbudet att de icke fick smida ut sin av
konungen sedan äldsta tid priviligierade järntillverkningsrätt vid Högbo
ström. Det nya bruket måste taga emot bergsmännen från dessa gårdar
som inbrukare med 25 skeppund årligt smide, vilket pågick ända till
1862, då konsul Göran Fredrik Göransson, Sandvikens grundare, inköpte
deras rättigheter för att äntligen få bort dem från hammaren.
För övriga gårdar ordnades inbrukningsrättigheter vid
bergsmanssmidena i Norrbergs och Backbergs byar och i Järbo, där man
fick in Joners nr 5, Svens nr 4, Jugas nr 6, Skommars nr 3, Knuss nr 15
och Jansas nr 23. Detta har kommit fram henom papper efter hytte- och
smedjefogden Hamsas Jan Olsson i Jäderfors, som sysslat med ärenden vid
inbrukningsbestyren för dessa gårdar. Högbo Övra by brann ner 1859 med
papper och allt, varför det varit omöjligt att i dessa gårdar få
uppgifter om dispositionerna. Dessa gårdars innehavare fingo nu behålla
sina titlar och bergsmansståndets övriga förmåner.
|
|
GÅRDAR UNDER BESLAG
För bruksbildningen var man i första hand uter efter kolskogar och
smidesrättigheter och sedan de nämnda gårdarna nu voro undan lade
bruksbildningen beslag på vad som var kvar att ta: Övra byn nr 7 19/40
Kronoskattemantal, 4 ¾ öresland, 29 tunnland åker, 12 tunnland ren äng,
1291 tunnland skog. Östanbyn nr 8, 4 /10 kronoskattemantal, 4 öresland,
8 tunnland åker, 19 tunnland ren äng, 494 tunnland skog. Östanbyn nr 9,
och 10, 9/20 kronoskattemantal, 4 1/2
öresland, 9 tunnland åker, 22 tunnland ren äng, 600 tunnland skog. Östanbyn
nr 11, 7/10 kronoskattemantal, 7 öresland, 26 tunnland åker, 37 tunnland
ren äng, 782 tunnland skog. Östanbyn nr 12, 4/30 kronoskattemantal, 2 öresland,
4 tunnland åker, 10 tunnland ren äng, 171 tunnland skog. Wästanbyn nr
22, 1/20 kronoskattemantal, 1/2 öresland, 3 tunnland åker, 10 tunnland
ren äng, 28 tunnland skog. Västanbyn nr 22 (delad gård) 6/7 öresland,
3 tunnland åker, 10 tunnland ren äng, 150 tunnland skog. (Utskiftat från
mantalshemmanet). Västanbyn nr 16, 17 och 19, 1 kronoskattemantal, 10 öresland,
17 tunnland åker, 77 tunnland ren äng, 236 tunnland skog. Vestanbyn nr
18, 23 /40 kronoskattemantal, 3 1/4 öresland, 9 tunnland åker, 22
tunnland ren äng, 75 tunnland skog. Västanbyn nr 21, 3/20
kronoskattemantal, 1 1/2 öresland, 3 tunnland åker, 11 tunnland ren äng,
32 tunnland skog. Skogsmark,
motsvarande torpen Björkbo och Steneberg, 3029 tunnland skog. För
Edske masugn i Torsåker: Edske hemman 1/20 kronoskattemantal, 1/2 öresland,
39 tunnland åker, 50 tunnland ren äng, 75 tunnland skog. Allmänningshemmanet
Thoreskog 1 1/8 kronoskattemantal, 11 1/4 öresland, 39 tunnland åker, 50
tunnland ren äng, 1664 tunnland skog.
På dessa egendomar, vilka Högbo bruk med Edske masugn voro grundade på,
såddes 164 ½ tunnor utsäde. Djurbeståndet uppgick till 58 hästar, 27
oxar, 163 kor, 48 ungnöt, 169 får och 47 getter. På detta underlag
producerades omkring 411 ton stångjärn årligen, till vilken verksamhet
kolproduktionen på egna skogar jämte köpekolsrätt i Ovansjö voro
tillräckliga.
|
|
|
|
|
|
Hemman |
kr.skattmant. |
öresland |
åker |
äng |
skog |
Överbyn 7 |
19/40 |
4 3/4 |
29 |
12 |
1291 |
Östanbyn 8 |
16/40 |
4 |
8 |
19 |
494 |
Öst.byn 9 o 10 |
18/40 |
4 1/2 |
9 |
22 |
600 |
Östanbyn 11 |
28/40 |
7 |
26 |
37 |
782 |
Östanbyn 12 |
4 3/40 |
1 1/3 |
4 |
6 |
171 |
Östanbyn 13 |
8/40 |
2 |
4 |
10 |
171 |
Västanbyn 22 |
2/40 |
1/2 |
3 |
10 |
delad gård 28 |
Västanbyn 22 |
|
6/7 |
3 |
10 |
utskiftat 150 |
Väby 16,17,19 |
40/40 |
10 |
17 |
77 |
236 |
Västanbyn 18 |
23/40 |
3 1/4 |
9 |
22 |
75 |
Västanbyn 21 |
6/40 |
1 1/2 |
3 |
11 |
32 |
Björbo,Steneberg |
|
|
|
|
3029 |
Edsken |
2/40 |
1/2 |
39 |
50 |
75 |
Thoreskog |
45/40 |
11 1/4 |
39 |
50 |
1664 |
Summa |
9 10/40 |
51 37/84 |
203 |
336 |
8798 |
SIGFRID BJÖRKSTRÖM
(infört
i Gefle Dagblad 6 maj 1961)
|
|
|
|
|