Samlingar

til en Beskrifning

öfwer

Norrland

och

Gefleborgs Län

Första Afdelningen

om

Gestrikland

af

Abrah: Abr:son Hülphers

Westerås  Tryckt hos Joh: L: Horrn 1793

Thorsåkers Sockn

sid 196-225

Belägen i westra ändan af Landet, gränsar til By och Husby Socknar i Stora Kopparbergs Höfdingedöme; men omgifwes för öfrigt af Ofwansjö, Årsunda och Fernebo inom Länet. Största längden tages ifrån Fernebo rå wid Grönsinka Allmänning, til skilnaden wester om sjön Hyn eller Skuruhäll, där Ofwansjö möter emot Fahlu Län, som gör 3 1/8 mil. Största bredden ifrån Årsunda Sochn-skilnad wid sjön Ottnaren, til Länskilnaden emot Husby sydwest om sjön Gränjen är 1 11/16 mil. Råsträckningen emellan Stora Kopparbergs Län ifrån Skuruhälls röse til Grönsinka Allmänning blifwer efter bugten 3 1/2 mil. Areala innehållet med Sjöar, Berg och Mossar utgör 84648 tunland.

Namnet synes likast förwara minnet af den i 

Hedna tid dyrkade Thor; (a) i gamla Handlingar 

nämnes både Thorakir och Thorsagir. Eljest 

äro andre gissningar därom. (b) Thor och Thyris  

namn bibehållas här ännu ibland Manfolk, äfwen 

på Byar. Som Thorsåkers Bergslag är uråldrig, 

och en af de äldste i Riket, anses Socknen wara 

bland de först bebodde i orten. (c)

(b) Någre hänleda det af Torg, (foro,) i anseende til här wid Kyrkan fordom nyttjade Torg och Marknads-plats, hwaraf sedts lemningar i gamla Stånd eller Handelsbodar; men derivat är ändå nog tydlig til Thorsåkers namnet

.c) Uti Kon. Magni Bergs-Privil. 1354 anföres endast Noraberg och Wikaberg; men i Kon. Albrechts Bref 1380 och Carl VIII af år 1464 talas äfwen om Thorsakir.

Til Innehåll består den af 55 1/2 Skatte 2 1/10 Krono- och 1/2 Frälse, tilsammans 58 1/10 Mantal, med 208 Hemmans- och 60 Inhyses-Rökar, 34 Byar, (d) 1503 Mantalsskrifne, och 2854 personers Folk-numer, samt 58 Soldat-rotar under Öfw. Lieuten. Compagnie. Desse Hemmans Krono-utskylder bestiga til 372 R:d 7 skill. 9 rst. afkårtadt och och anordnadt; emn 206 R:d. 31 skill. 3 rst. Kronans behållne. Med och Ofwansjö och Årsunda utgör Thorsåker et Tingslag. (pag. 8.) Sockne-Sigillet wisar et Smedjestäd med 2 Hamrar, Tång och Skyffel emellan 2:ne Stjernor samt årtal 1685.

Kyrkans första anläggning är obekant; 

den står nästan midt i Socknen wid Hedemora 

Landswägen, 4 7/8 mil ifrån Gefle. Sedan den 

gamla såsom förfallen och trång war utdömd, 

blef en ny Kyrka af sten påbörjad 1754 genom 

Muraren Romberg ifrån Dalarne, men hwilken 

byggnad befanns så swag, at den måste förbättras 

och sedan fullbordas af Byggmäst. Dan. Lundqvist  

ifrån Gefle 1758. Samma Kyrkas längd är nu 56, 

och bredden 34 alnar inom murarna; har prydligt 

Torn och Slagur, hwilket täckt med Koppar, efter 

den af Konung Gustaf III 1786 gillade ritning blifwit 

upsatt genom Byggmäst. Er. Sjöström, och färdig 

1792 i Octob. Kyrkan är ljus och rumrik, försedd 

med wanliga prydnader, (e) wacker Skrud, 2:ne 

Epitaphier och någre Taflor; (f) andre särdeles 

ålderdoms minnen äro ej i behåll, utom et Rökelse-kar. 

(g) Här finnes et litet Orgwerk, (h) och 2:ne Klockor. 

(i) I äldre tider blef äfwen Michaëlis dag här firad 

såsom kyrko-fest. Win- och Byggnads-Säden är 

12 tun:r. Kyrkoherde-Bostället består af 11, 

och Capellans af 4 1/2 öresland; til det sednare är 

något Bergsbruk.

(e) Predikstolen är gammal med Apostlarnas Bilder. Altar-Taflan ny, men illa förgyld; dess målning föreställer Christi Korsfästelse och Upståndelse; af Silfwer- och Mess-skruden är åtskilligt föräradt.

(f) Den ena Epitaph. är öfwer Fru Anna Bråkenhusen til Liljeberg m.m. som     † 1668 i 27 års ålder; det 2:dra öfwer Kyrkoh. Henr. Micrander † 1700; här ses ock Pastor Hans Jerlers Contrefait † 1716, samt en Tafla med Passions-Historien.

(g) En oläslig Runsten förwaras ock wid norra wäggen i Sakerstian. Äldsta Kyrkobok som här nu finnes är ifrån 1689.

(h) Orgwerket blef upsatt i gamla Kyrkan 1730 af Dan. Stråhle, såsom dess förste arbete under Com. Råd. Polhems inseende; är sedan förbättradt, har 10 stäm. (se Orgw. Beskrifn. p. 186 & 260.)

(i) Stora Klockan först gjuten af Arenholt 1704, blef omgjuten 1764 af Isac Rockman i Sala, wäger 16 Skep. den mindre, som omgjöts 1745 i Gefle af       E. Hillström och då ökad, innehåller nu 7 Skep.

Ingen ordentlig Sockn-Schola är inrättad. Prosten And. Lundquist skall likwäl 1778 gjort någon början med Barna-underwisning i Sockn-stufwan genom därtil då utsedd skicklig person. Fattighus upsattes 1779, de nödlidande underhållas af Fattig-Cassan och Församlingen. Sockn-Magazinet för längre tid sedan inrättadt, blef ombygdt 1779, och betjenar wid förefallande behof med utlåning.

Närings-medel är i synnerhet Bergsbruk, tillika med wanlig Åker- och Ängs samt Boskapsskötsel.

Åkren skötes här på et sätt som kan tjena 

många orter til eftersyn. Jordmon i allmänhet 

är swag, består til 3/4:delar af lera, mo, sand 

och stengrus, men 1/4:delen av sand och 

swart-mylla. Genom körning, dikning, och 

blandning af myrjord med granris, jämte rögning 

och sten-brytning, är mycken åker i sednare 

tider förbättrad. Här sås hwart annat, och gödes 

hwart tredje år, mäst Råg och Korn, samt litet 

Hafra och Bland, äfwen något Hwete af 

Stånds-personer. Krono-tionden är årligt 75 tun. 

27 kap. Råg, och 75 tun. 27 kap. Korn. Af Ä

rter, Hampa, Lin och Humla sås til eget behof. 

Ehuru Åkren är mer och mindre bördig, i anseende 

til olika jordmon, ger den dock i goda år 

merändels til 10 kornets afkastning på sina 

ställen; men Bergs-bruket och däraf härrörande 

stora folk-numer gör dock afkomsten otilräcklig, 

så at mycket Säd årligen måste köpas. I södra 

delen af Socknen äro storskiften mäst öfwer 

alt förättade.

Ängen består ungefär 2/3 af hårdwall, det öfriga 

är sidwall och myror, som en del af updämningar 

ofta beswäras. Genom uptagning och gödning blir 

hårdwallen mycket förbättrad. Emedan utrymmet 

i allmänhet är trångt, och månge Hästar för Bergs-

bruket måste underhållas, kan Boskapsskötslen 

icke särdeles utwidgas; dess afkastning åtgår ock 

mäst til hushållens behof, så att sällan något ifrån 

Ladugården kan föryttras. (k) Stor del af Kreaturen 

måste födas wid aflägsna Fäbodar om sommaren, 

efter mulbetet är klent wid Byarne.

(k) Efter förslag upgifwes, at på hwart öresland 

födes här merändels 1 Häst, 4 större och 6 mindre 

Boskapskreatur, jämte några Gäss och Höns.

Skogen är widsträckt, minst bebodd emot en 

trackt af Ofwansjö och Dal-sidan, i dälderna 

mera wäxtlig, och består af wanliga träslag. Här 

som annorstädes förr illa medfaren, men i sednare 

tider bättre wårdad, på sina ställen upqwistad och 

wäl ansadd, sedan mäst hwart Hemman fådt sin 

afdelta trackt. Den tillites i synnerhet genom 

Kolningar för Socknens Järnwerk. Tjära brännes 

ganska litet. Af äldre Rel. til Kongl. Bergs-Colleg. 

finnes, at då klagats öfwer skogsbrist i Socknen, 

som likwäl nu ej kännes. Utom den Recogn. skog 

Bruken innehafwa, (se p. 13) äro ock 2 Allmänningar, 

den ene anslagen til Grufwornes behof, och får ej 

til annat nyttjas; den andre är Bergs-Allmänning, 

som går inom Ofwansjö-Rå, uplåten Thorsåkers 

Sockn til betjening för Hamrar- och Hyttbyggnad 

m.m. då efter föregåd pröfning af Bergs-betjeningen 

erfordeligt wirke ej finnes på egne Skogs-lotter.

Desse Allmänningar efter författningarne handhafda, 

försäkra denna Bergslag om ständig tilgång på nödiga 

byggnads Materialer för rörelsen. Kongl. Förord. 

1696 den 25 Maji, som förbjuder Salu-sågande i 

Gestriklands Bergslag, har ock märkeligen här 

bidragit til Skogens conservation. Inom Socknen 

finnas 3 fin- och 1 grof-bladig Såg til egne behof. 

Djur och Foglar träffas här de allmänne, hwaraf 

undertiden något både fångas och skjutes. At 

Finnar fordom satt sig ned på denna Sockns 

Skogar är obekant.

 Wattudrag i Socknen äro åtskillige. Utom en 

mängd Skogs-Tjärnar finnas flere större och mindre 

Insjöar; af de mäst betydliga märkes: Hyn, 

Tolfwen, Edsken, stora- och lilla Gösken, 

Kärfwen, Sälg-sjön, Skällingen, Särsta, Malmjärn, 

Håln, Wibygge, Eltebo, Gränjen, By- Löf- och 

Nordansjön m.fl. samt en del förr nämnde Ottnarn. 

Största wattuleden kommer ifrån Hyn, får tillopp 

af flere mindre åar, och går längs genom Socknen 

åt Ottnarn. Dessutan äro flere mindre, såsom Getån, 

Hästbo- Bagghytte- Gammelstilla- och Wibyhytte-

åar, som betjena åtskillige Järnwerk inom Socknen, 

hwarom på sitt ställe säges. Det mästa wattn här 

ifrån rinner åt Storsjön och Gefle, men emot 

Husby-sidan faller något åt Dal-Elfwen. Utom 3:ne 

Tull-qwarnar, 1 wid Tjärnäs med 3 par stenar, (l) 

en wid Hofors med 2 par, och wid Gammelstilla 

med 2 par, finnas här 40 Sqwaltor.

(l) Efter Lands-Contoir. upgift nämnes: 2 Krono- 

och 1 Frälse-qwarn. Tjärnäs Qwarn lydde förr 

under Hammarby, men eges hu af Bruks-Pat. 

Joh. Kammecker; wid Hofors är Frälse-qwarn.

Skommarhytte Masugn 3/4 mil wester härifrån i samma wattudrag. Skall förut tilhördt Bergsmän, men 1653 blifwit köpt til detta Bruks behof och ombygd; år 1659 taxer. til 13 Lissp. 10:e afgift för dygnet. Malm hämtas ifrån Thorsåkers, Bispbergs och Norbergs Grufwor. Kolfångsten är lika som wid Gammelstilla.

(m) Konung Carl IX hade 1609 lemnat 2 Bönder Sven och Nils Pehrsson tilstånd, at efter besicktning af Konungens Fogde, här uptaga et Torp på Kronans mark, med 6 års frihet ifrån skatt. Kon. Gust. Adolph skall 1624 lemnat Kyrkoherd. i Socknen Jonas Joh. Flur äfwen 6 års frihet på berörde Torp, hwilket då legat öde, men blef Rörlagt 1626, och skattlagdt 1633 til 1 1/2 öresland. Därefter har Drottn. Christina 1648 förundt samma Kyrkoherde frihet från utlagor för desse så kallade Fäbodar, hwilka bemälte Flur 1652 sålde til Myntmäst. Isac Kock, som 1654 erhöll Drottn. Christ. Donat. Bref på Gammelstilla Skatte-hemman med befrielse för Kneckt-utskrifning och Krono-utlagor til Brukets bättre drift och fortsättande.

(n) Detta Bruk har ock litet Smide i Bergs öfre Hammar öfre Härd.

Hofors Masugn, detta Bruk tilhörig och för dess behof upbygd i förra Sæculo. Malm hämtas ifrån Göske- Nyängs- Penninge- Myggbo- och Fagersta m.fl. Grufwor inom Socknen. Bruket erlägger för dygnet 14 1/2 Lissp. i Tionde-afgift. (r) Kolfångsten är lika som wid Hammar-werket. Sedan Fagersta Hytta ödelades, hafwa någre Bergsmän där ifrån genom förening 1782 med Bruks-egaren blifwit här inbrukare til 1/4:delen, hwilka endast gifwa 6 Lissp. i 10:de för dygnet til Kronan.

(o) Uti 1694 års Rel. säges: at denne Hammare blifwit bygd af Hofors Bymän före 1650, men sedan kommit dels genom köp, dels uti arf til Controlleuren Göran Elis i Gefle, (på dess hustrus sida.) Af honom skall Arch. och Lif-Med. Doct. Sv. Bröms inlöst samma werk 1676, men det åter försålt 1680 til Bruks-Pat. Robbert Petrè i Arboga, hwarefter Son Borgmäst. Johan Petrè, och sedan dess arfwingar innehaft denna egendom. Sidstnämndes Son Assess. Jac. Fred. Petrè blef däraf ägare först på 1740 talet.

(p) 1713 köptes af Crusiske arfwingarne Frälse-Räntor på Hemman i Hofors och Tolfwen. När Hammarskatten 1771 blef minskad til 6 Skep. lemnades rättighet at därå räkna 15 Proc. Frälse-rätt, som utgör 90 Skep.

(q) Assess. Jac. Fred. Petrè uplät 1778 genom disposition om dess qwarlåtehskap detta Bruk til sin Måg och Brorson Bruks-Pat. Carl Wilh. Petrè, som samma försålde 1790 til Direct. Lars von Stockenström, ifrån hwilken det blef bördadt af nu warande egare.

(r) Uti Bergsfogd. förteckning står 13 Lissp. 10:de afgift för Hofors och de öfrige 3 Bruks-Masugnar; men här utsättes den såsom ifrån stället är upgifwit.

Kratte Masugn blef 1672 upbygd 3/4 mil söder ifrån Kyrkan emot Husby sidan, wid et mindre wattudrag ifrån några små sjöar, tilhör Hammarby Bruk, (s) och gifwer 13 Lissp. i 10:de af blåsningen: hämtar Kol af egne tillydande Hemmans Skogar, och Malm dels ifrån flere Grufwor inom Socknen, dels ock ifrån Bensås i Garpenberg, Bäsängs i Folkerna samt Bispbergs- och Gräs-Grufwan i Säther, äfwen något ifrån Norberg. Tackjärnet föres til Hammarby (p. 177) 1 1/2 mil winterwägen härifrån.

Edske Masugn också på gränsen af Husby, wid sjön Edsken, 1 1/2 mil ifrån denna Kyrka, är uråldrig; förmenes dock blifwit å nyo upbygd af Assess. Daniel Tilas, samt 1673 Privil. til blåsning för Högbo Bruk i Ofwansjö, som härifrån hämtar Tackjärn på 4 1/2 mil. (se p. 179) Kol fås af egen Skog och den här til 1702 anslagen recog. Allmänning. I Tionde-afgift erlägges 13 Lissp. för dygnet. Malm tages mest ifrån Bispbergs Grufwa 4 mil härifrån, hwaruti Bruket eger 1/9:del; det öfriga ifrån Grufworna inom Socknen, äfwen något ifrån Norberg.

Bergsmans Hamrar, som alla äro urminnes, nämnas här i följande ordning: (t)

(t) Desse sammandrag om Bergsmans Smidets Hammarskatt äro meddeldte 1791 ifrån Bergs-Fogden i orten; hwarefter blifwa 177 större och mindre Smides-delar. Härtil bifogas någre anmärkningar wid hwarje lägenhet, enligt den af Landshöfd. Baron Tilas 1763 författade Hammarskatts-längd, som finnes wid Järn-Contoiret. Den Smides-tilökning dess Bergsmans Hamrar erhållit efter 1747 års K. Bref blef blef reglerad 1749, se p. 183 not. n. Uti Lands-Cont. förteckning, nämnes för Thorsåker 17 Järnhyttor och 19 Smedjor. Bergsmäns årlige Smides Hammarskatt uptages där til 31 Skep. 15 Lissp. 5 m. (se p. 13.)

Wi eller Wibyggehytta 1/2 mil norr ifrån Kyrkan, wid wattuleden åt Sälg-sjön; har nu 1 Ham. 2 Härdar med 3 Skep. 6 Lissp. Hammarskatt, hwaruti äro 15 delegande Bergsmän. (u) Stämpelen är et U eller V.

Ho 1/4 mil öster ifrån Kyrkan i wattudraget til Ottnaren, har 1 Ham. 1 Härd, med 1 Sk. 13 Lissp. Hammarskatt och 11 Bergs-mäns delegare; Stämpelen H (x)

(x) Ho Hammare nämnes 1683; årl. Smidet är nu för 1 Ham. 1 Härd 165 Skep.

Prästhytta 1/4 mil söder från Kyrkan wid särskilt wattuled; har 1 Ham. 2 Härd. med 1 Skep. 8 Lissp. 3 mark. Hammarskatt, hwari 14 Bergsmän deltaga; Stämpelen är P. (y)

Bagghyttan, 1 1/4 mil söder från Kyrkan i samma wattudrag emot Husby sidan, består nu af 1 Ham. 2 Härdar med 2 Skep. 3 Lissp. 7 m. Hammarskatt, hwaraf 10 Lissp. eller 1 Härd tilhör Hammarby Bruk; uti den andra deltaga 6 Bergsmän, som i Stämpelen hafwa B. (z)

Kalfsnäs 3/4 m. S.W. från Kyrkan, också emot Husby sidan, men i särskildt wattudrag; har 1 Ham. 1 Härd med 1 Skep. 18 Lissp. 4 M. Hammarskatt; hwaruti participera 10 Bergsmän. Stämpelen är K. (a) Hammarby Werk eger ock liten del i detta Smide.

(z) Bagghytte Hammare nämns 1695; årlige Bergsmans Smidet upgifwes af Bergsm. Pehr Ersson til 175 Skep. Hammarby-delen nu ses p. 177.

(a) Kalfsnäs Hammare nämd 1695, Smidet blef ökadt 1730; årl. Bergsmans Smidet upgafs nu til 150 Sk.

Wall, bredwid Kyrkan, har 1 Ham. 2 Härd. med 3 Skep. 2 Lissp. 18 m. Hammarskatt. Stämpel W och 19 deltagare. (b)

Stenshytta ligger 1 mil från Kyrkan, i särskilt wattudrag emot Husby. Har 1 Ham. med 1 Härd och 15 Lissp. Ham:skatt; skall länge legat öde, men 1656 åter uptagen, samt 1686 förbättrad; har 5 Bergsmäns egare, och i Stämpel S. (c)

Fagersta 3/4 mil N.W. ifrån Kyrkan åfwan om sjön Gösken i Hofors wattuled; har 1 Ham. 2 Härd. och 2 Skep. 1 Lissp. Hammarsk. tilhör 12 Bergsmän. Stämpelen är F. (d)

(c) Stenshytte Hammare hade 1695 10 Lissp. Ham:skatt. Årliga Smidet är nu 75 Skep.

(d) Fagersta Hammare nämns 1683 med 15 Lissp. Hammar-skatt; blef regl. 1749 til 205 Skep. upgiften af P. Ersson är nu 105 för öfre och 110 för nedre Härden.

Tjärnäs 3/8 mil ifrån Kyrkan i samma wattudrag, nedan om sjön Gösken, haft 2 Hamrar af urminnes. Öfre Ham. med 2 Härd. har 3 Skep. 3 Lissp. 5 1/5 m. Bergsm. och 1 Skep. 19 Lissp. 14 4/5 m. Bruks-Hammarskatt. Uti det förra deltaga Bruks-Pat. J. Kammecker, Comminister-Bostället och 11 Bergsmän. Nedre Hammaren, med 2 Härd. och 3 Skep. 12 Lissp. 7 m. Hammar-skatt tilkommer Bruks-Pat. Kammecker och 23 Bergsmän. Stämpelen är T, och 2 hopabundne E. (e)

Berg nedanför Tjärnäs 1/4 mil nära Kyrkan i samma ström; består af 2 Hamrar, något från hwarandra; bägge urminnes. Öfre Hammaren har 2 Härd. med 2 Skep. 7 Lissp. 13 4/5 m. Bergsmans- och 1 Skep. 18 Lissp. 12 1/5 m. Bruks-Hammarskatt, (se p. 177) samt 1 Lissp. 4 m. tilhörigt Gammelstilla egare. Stämpelen är *B*. Uti Bergsmans Smidet wid bägge Härdarne interessera 32 Bergsmän. I nedre Hammaren med 2 Härdar och 2 Skep. 6 Lissp. Hammarskatt äro 19 Bergsmäns andelar. Stämpelen M. (f)

Ödelagde Bergsmans Hamrar nämnas flere, både för äldre och sednare tider. Om de förra finnas ej något i orten antecknadt, men lemningar därefter ses på flere ställen. (g) Åtskillige Bergsmans-Smiden äro ock i sednare år flyttade, så at någre Hamrar därigenom blifwit förlagde. Thorshytte-Hammar ödelades 1724, då Smidet därifrån blef inrymdt i Kalfsnäs. Nyhyttan är ödelagd 1768, Smidet intagit i Kalfsnäs och Tjärnäs. Wester Hästbo Hammare nedlades 1780, då Smidet indeltes i Prästhytte- Kalfsnäs- Wall- Tjärnäs öfre och nedre- samt Bergs Nedre Hamrar. (h)

(g) Särsta Smedja nämns redan 1695 såsom ödelagd med 1 Ham. 2 Härd. Bagghytten nedre Ham. som förlades, skall haft 50 Skep. Smide, också den nedlagde Wibygge öfre Hammar, äfwen Ossmundshyttan 70 Skep. Smide, utom flere som nämnas öde redan 1695.

(h) Thorshytte Hammar hade 1683 1 Härd med 3 Lissp. Hammarskatt, som 1695 war ökad til 5 Lissp. Nyhyttan, fordom kallad Uglebo Hammare, hade 1 Härd med 60 Skep. Smide, hwilket blef ökadt til 100 Skep.

Wi eller Wibygge med 25 Bergsmans inbrukare. Ho som har 30 delegare. Tjärnäs där Banco-commiss. E. S. Wennberg och Bruks-Pat. J. Kammecker tillika med 40 Bergsmän äro inbrukare, samt Hästbo med 40 delägande Bergsmän. Af hwilka efter Författningarne endast erläggas til Kronan i Tionde 6 Lissp. om dygnet för blåsningen. (i) Dessa Hyttor äro urminnes; en del förmodligt på 1630 talet upbygde wid de redan nämnde Bergsmans Hamrar af samma namn, hwartil ock åt de öfrige i Socknen därifrån tages Tackjärn. Här blåses endast til eget Smides behof. Malm hämtas nu mäst ifrån Grufworne inom Socknen och något ifrån Norberg; men förut togs den med kostnad ifrån flere aflägsne ställen.

Många Berg och Högder träffas inom Socknen, i synnerhet emot Husby och Ofwansjö sidan. De Landskap som gränsa intil Dalarne hafwa det gemensamt, at deras yta är mer och mindre bruten, ty högder och dälder afwäxla där hwarandra, och Landet jämnar sig i allmänhet mot Hafwet. (k) Midt i Socknen ligger det så kallade Stor-berget, i hwars södra ända finnes på 28 aln. högd en uthuggen öpning af 10 aln. längd, 2 aln. bredd och 3 1/2 aln. högd, hwarom äro flere gissningar, äfwen föregifwes at där warit Jättestuga; där inne uti taket skall ses teckn liksom efter hand och fingrar. Utom holan syses et ras af berget til 24 aln. högd, 19 aln. längd och 14 aln. bredd. (jämf. p. 185.) Söderåsberget 5/8 mil wester om Kyrkan säges innehålla 90 famn i perpend. högd; sträcker sig 1/2 mil i N. och S. med 3:ne kullar, anses äfwen såsom landkänning för sjöfarare, ehuru det ligger öfwer 5 mil ifrån Hafwet. Utom dess upgifwas ännu flere märklige Bergs högder, såsom Kiörberget, Fjällberget, Krogsberget, Ljusberget, Linderåsen m.fl. Mäst i alla Berg inom Socknen ses mer och mindre anwisning til Järn-malm, äfwen til Kalksten, hwaraf redan i äldre tider gafs anledning til Bergs-handtering i orten.

(k) I Landsh. Baron Tilas utkast til Sweriges Mineral-Historia, eller Præs. Tal. i K. Wet. Acad. 1765 p. 30 & 57 påstås, at Sewebergets ryggrads linie sträcker sig ifrån Dalarne genom Thorsåkers Sockn wester om Gefle, och kring Skog i Helsingland, innan Ljusne Elf möter, störter sig ut i Hafwet; hwaraf, som förut p. 5 säges, större delen af Gestriklands belägenhet anses såsom uti den flackländige trackten, men Thorsåker, Ofwansjö och Uglebo Socknar i den bergländige.

(l) Uti Tunelds Beskr. om Gestrikland 5 upl. p. 12 upräknas här ännu flere Koppar-skärpningar, såsom i Gatberget - Stor- Kolhällan - Fagersta m.fl. alla odugliga.

(m) Assessor Adolph v. Engeström. som warit Bergmästare i orten, har benäget medelt desse anmärkningar om Grufworne för äldre tider.

(n) Uti Kongl. Bergs-Coll. Relat. 1697 om Järnwerken, säges: at Grufworne i Thorsåker ifrån urgamla tider warit wattusjuke, fattige och til stor del oartade, äfwen som åtskillige nya skärpningar då woro af föga wärde. Se Handl. til Kon. Carl XI Hist. 13 S. p. 7. De gamlas bemödande at uptäcka och arbeta i Järn-Grufwor bör dock ej lemnas onämnd, hwarken swåraste läge eller då felande kundskap i den delen af Bergsmanna-handteringen har kunnat hindra deras forskning och flit. Försöken sträcka sig öfwer alt, äfwen där Malm låg täckt under 3 à 4 famnars dammjord; under tilhjelp af Krut, Pumpar, Wattu-konst eller andre nödige Gruf-byggnader, fölgde desse endast genom tilmakning sin Malmgång på 20 til 30 famn. djup, då likwäl styrkan måste wika för swårigheten. Således är i Förfädernas öfwergifna spår, som en del af denne tids Grufwor förtsättas med mera konst och förfarenhet, hwadan nu nytta drages af deras upfinning, at därifrån få hänleda de rikaste Malmfält.

(q)  Då warande Geschworner i öster Bergsl. Bergmäst. Eggert Lundström blef förordnad med biträde af Geschw. wid Dannemora Leonh. Horneman at göra Geometriske mätningar öfwer Grufworna och författa project til en Stolls werkställande, hwilken Plan såsom af Kongl. Colleg. gillad sedan fölgdes.

(r) Genom Landshöfd. och Commend. af Nordins biträde blef detta understöd wid en Järn-Contoirs sammanskott bewiljadt. Til kostnaden fordrades efter förslag 7450 Riksd. som ock åtgick wid Stoll-arbete samt Grufstugor m. fl. byggnader; som sagt är hafwa Ofwansjö och Thorsåkers Bergslag förskjutet fyllnaden i utgifwen. Redan 1782 blef Dagstollen färdig 3 aln. bred, 4 à 5 aln. hög och 90 aln. lång; 1790 war Stollen under tak drifwen til 340 aln. och Schachtet för wäderwexlingen öpnadt.

(s) Det blef neddrifwet ifrån dagen 105 fam. ifrån Stollens början, och infaller däri på 22 famnars djup 4 al. bredd och 12 aln. längd.

(t) Denna utfordrings-machins stånggång är 600 aln. ifrån Penninge-Grufwe-konsten med dubbla ramar, på hwilka wagnarna föras.

(u) I sidstledne år har ock mycket Malm blifwit hämtad ifrån detta ställe eller så kallade Stollen. Uti sjelfwa raset låg öfwer 1000 lass, utom hwad som sedan ficks wid Grufwans rengöring. På liggande och hängande wäggar wisa sig här ansenligt lager af Malm

Penning-Grufwan belägen här intil nedom Stollen i N.O. på Bergbyns egor, är äfwen uråldrig; låg öde til 1730, uptogs då och drefs til 1733, men måste åter lemnas för wattu-tillopp. Ifrån ödesmål å nyo uptagen 1776, och försedd 1782 med wattukonst, som hämtar sitt drift-wattn på 3/4 fjerd. wäg ifrån Tjärnäs, blef den fördelt emellan Bruks-egare och Thorsåker Bergsmän i 100 Lotter. Är 28 famn. djup, anlagd på strykande gång, 2 til 6 aln. bred, med flere öppningar ifrån dagen, donlägig och mycket wattsjuk. Malmen anses nu för den bästa inom Socknen och håller 60 til 65 procent, hwarföre däraf mycket nyttjas, och säges at endast ifrån denna och Nyängs Grufwan årligen tages öfwer 5000 lass.

Göske Järn-Grufwa ligger 1/2 m. nära Kyrkan, på Tjärnäs egor 1/4 mil ifrån Byn i en skogbeväxt och långslutt bergshögd, som stryker N.O. och S.W. wid pass 500 aln. west. om sjön Gösken. Har fordom af Thorsåkers och Ofwansjö Bergsmän warit bruten, men ödelagd; blef på nytt uptagen 1650 af Kam. Råd. Isac Cronström, och inom 15 år afsänkt någre 20 famn. dock åter öfwergifwen. Sedermera fortsattes arbetet en tid af Bruks-Pat. Macheii för Hammarby bruk, til hälften emot Bergslagen, då en rymning gjordes 1689 wid S. ändan, Ofwansjö orten kallad, och wattukonst bygdes; där bröts på djupet til 1694, men sedan brändes något på wäggarne; 1733 blef Grufwan åter öde. Thorsåkers och Ofwansjö Bergslag förenades omsider 1760 til dess åter uptagande, som äfwen werkstältes och indeltes så i 120 Lotter, hwaraf Bruks-egare i Helsingeland och Gestrikland innehafwa tilsammans 60 – Thorsåkers Bergsmän 40 – och Ofwansjö 20 Lotter. Ifrån samma tid har arbetet blifwit fortsatt på 32 fam. djup och 12 aln. mäcktighet; här fås godartad Malm, som håller emellan 30 och 40 procent, hwaraf hämtas til flere Hyttor. Äfwen är bygd ny wattu-konst och upfordrings-machin med stång-gång til Fagersta ungefär 3/4 fjerd. wäg.

Nyängs Grufwor också på Tjärnäs egor i lågländ äng, norr om Edsken. I 1646 års Relat. nämnas där 3 Grufwor, hwaraf 2 legat öde; men den 3:dje såsom uptagen 1644, bruten til 8 famn. djup, af 10 famn. längd och 3 famn. bredd, med god Malm. 1673 års Rel. beskrifwer lilla och stora Nyängs-Grufwor; den förra i arbete, den sednare såsom nedlagd 1653. Äfwen nämnes i 1711 års Relat. Nyängs-grufwan åter uptagen 1704, men straxt ödelagd. Där efter skall Bruks-Pat. Joh. Uhr på Hammarby 1725, och et Bolag 1726 å nyo börjat med arbete, som dock snart uphörde för wattn. Flere försök blefwo sedan gjorde, men utan förmon; ändtligen har Bergsman Pehr Larsson i Wi och Interessent. 1778 sidst Mutadt desse Grufwor, och byggt wattu-konst 1785. Nu fås där en wäl artad Malm, son håller 50 til 60 procent. Grufwan indelt i 120 Lotter, har strykande gång, med 18 aln. mäcktighet på 12 famn. djup.

Myggbo Blandstens-Grufwa äfwen på Tjärnäs egor, ligger söder om nära til sjön Gösken. Uptogs från sitt ödesmål 1789 och indeltes på 100 Lotter emellan Bruks-egare och Bergsmän i Thorsåker. Djupet är 12 fam. gångens bredd 8 aln. har godartad Malm, som håller 30 til 40 procent.

Nybergs Grufwa uptagen 1787 af Kratte Masugns Interessenter, lemnar rik Malm med anledning til dess bestånd, häldst samma fält innehåller stor mängd af skärpningar och öde Grufwor, som fordom under detta namn warit bekante. Likaså märkes Pantzar-Grufwan näst där intil, hwilken också länge legat öde, men äfwen uptogs 1788 af Kratte egare.

(z) Kongl. Bergs-Colleg. tr. Relat. 1697 förmäler om Smidets förbättring i Thorsåkers Bergsl. efter 1693 års förnyade Ordning om Järnwräkning. (13 S.Handl. til Kon. Carl XI Hist. p. 7.) Där säges: at til samma tid i Gestrikland, flere Hamrar och Hyttor woro upbygde sedan 1666. De i gång warande updagas til 29 Masugnar, 46 Hamrar med 84 Härdar och 2 Kniphamrar, Bruks-Pat. och Bergsmännens sammanräknade. Hwaraf ses huru här på 100 år blifwit förändradt.

(a) I Sockne-längden uptages 40 Gruf-arbetare, 8 Masmästare, 8 Hytt-drängar, 16 Upsättare och 8 Bokare; 22 Mäster-Smeder och 22 Mäster-Swenner o. s. w.

Märklige Lägenheter träffas icke utom de redan nämnde. (c) I Solberga by wid Kyrkan är Gästgifweri med 12 Håll-hästar för dygnet; där ifrån skjutsas på flere wägar, som löpa genom Socknen, näml. åt Gefle til Åsen i Ofwansjö 1 1/2 mil; på Hedemora wägen til Rörshytta i Husby 2 1/4 mil; til Sörby i Årsunda 2 1/2 mil, samt til Österbår i Fernebo 2 1/2 mil. Boställs-indelningar äro: Stabs-Lieutenantens i Wibygge-hytta och Fendriks i Nordansjö.

Särdeles Händelser finnas här icke uptecknade för äldre tider, ej heller äro någre i sednare år bekante.

Om Kongl. Personers resor genom Socknen saknas underrättelse, dock är troligt at några fordna Regenter, särdeles Konung Carl XI, som flere gångor reste emellan Gefle och Dalorten, tagit wägen här igenom. Kon. Fredric war 1732 den 5 Aug. hit på Jagt tillika med Prins Wilhelm, och sköt 4 Björnar; hwilade då öfwer natten i Prästgården. (Nya Sw. Bibl. 1 B. p. 103.) at Kon. Adolph Fredric efter hållen Mönstring i Tuna 1748 reste härigenom til Gefle, och Kon. Gustaf III på 1768 års resa warit i Socknen, ses p. 192.

Wid Climat och Sjukdomar märkes ej något synnerligt. Orten är merändels sund och hälsosam; Håll och Styng, Lung- och Wattusot, mäst kände sjukdomar. Frossa har i sednare tider blifwit liksom mera gängse. Koppor och Mässling äro under tiden mäst ödande. 1773 war här mycket sjukligt, då Röt-feber-smitta hitfördes genom Dal-folk. 1782 härjade Röd-soten ifrån Maji til Aug. (d) Förut samma wår ympades Koppor på flere af Allmogens barn genom Assessor Nordblad.

(e) På resan här igenom 1758 hade jag en skjutskarl, hwars Dop-namn war Dominicus.

(f) Biskop Eric G. Emporagrius i Strengnäs war född i Thorsåker. Fadren Gabr. Erici f. 1565, blef först här Capellan, sedan Krigspräst wid Stångebro Slag 1598, sidst Kyrkoh. i Fittja i Upland, † 1622.