Samlingar

til en Beskrifning

öfwer

Norrland

och

Gefleborgs Län

Första Afdelningen

om

Gestrikland

af

Abrah: Abr:son Hülphers

Westerås  Tryckt hos Joh: L: Horrn 1793

 

 

 

  

Thorsåkers Sockn

sid 196-225

Belägen i westra ändan af Landet, gränsar til By och Husby Socknar i Stora Kopparbergs Höfdingedöme; men omgifwes för öfrigt af Ofwansjö, Årsunda och Fernebo inom Länet. Största längden tages ifrån Fernebo rå wid Grönsinka Allmänning, til skilnaden wester om sjön Hyn eller Skuruhäll, där Ofwansjö möter emot Fahlu Län, som gör 3 1/8 mil. Största bredden ifrån Årsunda Sochn-skilnad wid sjön Ottnaren, til Länskilnaden emot Husby sydwest om sjön Gränjen är 1 11/16 mil. Råsträckningen emellan Stora Kopparbergs Län ifrån Skuruhälls röse til Grönsinka Allmänning blifwer efter bugten 3 1/2 mil. Areala innehållet med Sjöar, Berg och Mossar utgör 84648 tunland.

 

Namnet synes likast förwara minnet af den i 

Hedna tid dyrkade Thor; (a) i gamla Handlingar 

nämnes både Thorakir och Thorsagir. Eljest 

äro andre gissningar därom. (b) Thor och Thyris  

namn bibehållas här ännu ibland Manfolk, äfwen 

på Byar. Som Thorsåkers Bergslag är uråldrig, 

och en af de äldste i Riket, anses Socknen wara 

bland de först bebodde i orten. (c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

(a) Härom ses anmärkningar wid Thorsångs Sockn i Dalresan pag. 484, hwarest upräknas flere lägenheter med Thors namnet.

(b) Någre hänleda det af Torg, (foro,) i anseende til här wid Kyrkan fordom nyttjade Torg och Marknads-plats, hwaraf sedts lemningar i gamla Stånd eller Handelsbodar; men derivat är ändå nog tydlig til Thorsåkers namnet

.c) Uti Kon. Magni Bergs-Privil. 1354 anföres endast Noraberg och Wikaberg; men i Kon. Albrechts Bref 1380 och Carl VIII af år 1464 talas äfwen om Thorsakir.

 

Til Innehåll består den af 55 1/2 Skatte 2 1/10 Krono- och 1/2 Frälse, tilsammans 58 1/10 Mantal, med 208 Hemmans- och 60 Inhyses-Rökar, 34 Byar, (d) 1503 Mantalsskrifne, och 2854 personers Folk-numer, samt 58 Soldat-rotar under Öfw. Lieuten. Compagnie. Desse Hemmans Krono-utskylder bestiga til 372 R:d 7 skill. 9 rst. afkårtadt och och anordnadt; emn 206 R:d. 31 skill. 3 rst. Kronans behållne. Med och Ofwansjö och Årsunda utgör Thorsåker et Tingslag. (pag. 8.) Sockne-Sigillet wisar et Smedjestäd med 2 Hamrar, Tång och Skyffel emellan 2:ne Stjernor samt årtal 1685.

 


 

(d) Uti Lands-Cont. förteckning nämnes såsom Krono: Prästbolet 1 1/10, Officers-Boställe Nordansjö 1/10 och Wibygge 9/20, samt Wi 9/20, ihopa 2 1/10 Mantal. Af Frälse: wid Hofors 2/5 och Tolfwen 1/10 Mantal. I Sockn-tabellen 1789 äro 147 antecknade för Bergsmän, 53 som Landbönder, 24 Torpare, 5 Kolare o.s.w. Soldat-Rotar upgifwas där til 54. Folk-numern har i denna, som i flere Socknar i Länet inom 50 år mycket ökadt.

Kyrkans första anläggning är obekant; 

den står nästan midt i Socknen wid Hedemora 

Landswägen, 4 7/8 mil ifrån Gefle. Sedan den 

gamla såsom förfallen och trång war utdömd, 

blef en ny Kyrka af sten påbörjad 1754 genom 

Muraren Romberg ifrån Dalarne, men hwilken 

byggnad befanns så swag, at den måste förbättras 

och sedan fullbordas af Byggmäst. Dan. Lundqvist  

ifrån Gefle 1758. Samma Kyrkas längd är nu 56, 

och bredden 34 alnar inom murarna; har prydligt 

Torn och Slagur, hwilket täckt med Koppar, efter 

den af Konung Gustaf III 1786 gillade ritning blifwit 

upsatt genom Byggmäst. Er. Sjöström, och färdig 

1792 i Octob. Kyrkan är ljus och rumrik, försedd 

med wanliga prydnader, (e) wacker Skrud, 2:ne 

Epitaphier och någre Taflor; (f) andre särdeles 

ålderdoms minnen äro ej i behåll, utom et Rökelse-kar. 

(g) Här finnes et litet Orgwerk, (h) och 2:ne Klockor. 

(i) I äldre tider blef äfwen Michaëlis dag här firad 

såsom kyrko-fest. Win- och Byggnads-Säden är 

12 tun:r. Kyrkoherde-Bostället består af 11, 

och Capellans af 4 1/2 öresland; til det sednare är 

något Bergsbruk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

(e) Predikstolen är gammal med Apostlarnas Bilder. Altar-Taflan ny, men illa förgyld; dess målning föreställer Christi Korsfästelse och Upståndelse; af Silfwer- och Mess-skruden är åtskilligt föräradt.

(f) Den ena Epitaph. är öfwer Fru Anna Bråkenhusen til Liljeberg m.m. som     † 1668 i 27 års ålder; det 2:dra öfwer Kyrkoh. Henr. Micrander † 1700; här ses ock Pastor Hans Jerlers Contrefait † 1716, samt en Tafla med Passions-Historien.

(g) En oläslig Runsten förwaras ock wid norra wäggen i Sakerstian. Äldsta Kyrkobok som här nu finnes är ifrån 1689.

(h) Orgwerket blef upsatt i gamla Kyrkan 1730 af Dan. Stråhle, såsom dess förste arbete under Com. Råd. Polhems inseende; är sedan förbättradt, har 10 stäm. (se Orgw. Beskrifn. p. 186 & 260.)

(i) Stora Klockan först gjuten af Arenholt 1704, blef omgjuten 1764 af Isac Rockman i Sala, wäger 16 Skep. den mindre, som omgjöts 1745 i Gefle af       E. Hillström och då ökad, innehåller nu 7 Skep.

 

Ingen ordentlig Sockn-Schola är inrättad. Prosten And. Lundquist skall likwäl 1778 gjort någon början med Barna-underwisning i Sockn-stufwan genom därtil då utsedd skicklig person. Fattighus upsattes 1779, de nödlidande underhållas af Fattig-Cassan och Församlingen. Sockn-Magazinet för längre tid sedan inrättadt, blef ombygdt 1779, och betjenar wid förefallande behof med utlåning.

Närings-medel är i synnerhet Bergsbruk, tillika med wanlig Åker- och Ängs samt Boskapsskötsel.

 

Åkren skötes här på et sätt som kan tjena 

många orter til eftersyn. Jordmon i allmänhet 

är swag, består til 3/4:delar af lera, mo, sand 

och stengrus, men 1/4:delen av sand och 

swart-mylla. Genom körning, dikning, och 

blandning af myrjord med granris, jämte rögning 

och sten-brytning, är mycken åker i sednare 

tider förbättrad. Här sås hwart annat, och gödes 

hwart tredje år, mäst Råg och Korn, samt litet 

Hafra och Bland, äfwen något Hwete af 

Stånds-personer. Krono-tionden är årligt 75 tun. 

27 kap. Råg, och 75 tun. 27 kap. Korn. Af Ä

rter, Hampa, Lin och Humla sås til eget behof. 

Ehuru Åkren är mer och mindre bördig, i anseende 

til olika jordmon, ger den dock i goda år 

merändels til 10 kornets afkastning på sina 

ställen; men Bergs-bruket och däraf härrörande 

stora folk-numer gör dock afkomsten otilräcklig, 

så at mycket Säd årligen måste köpas. I södra 

delen af Socknen äro storskiften mäst öfwer 

alt förättade.

Ängen består ungefär 2/3 af hårdwall, det öfriga 

är sidwall och myror, som en del af updämningar 

ofta beswäras. Genom uptagning och gödning blir 

hårdwallen mycket förbättrad. Emedan utrymmet 

i allmänhet är trångt, och månge Hästar för Bergs-

bruket måste underhållas, kan Boskapsskötslen 

icke särdeles utwidgas; dess afkastning åtgår ock 

mäst til hushållens behof, så att sällan något ifrån 

Ladugården kan föryttras. (k) Stor del af Kreaturen 

måste födas wid aflägsna Fäbodar om sommaren, 

efter mulbetet är klent wid Byarne.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(k) Efter förslag upgifwes, at på hwart öresland 

födes här merändels 1 Häst, 4 större och 6 mindre 

Boskapskreatur, jämte några Gäss och Höns.

 

Skogen är widsträckt, minst bebodd emot en 

trackt af Ofwansjö och Dal-sidan, i dälderna 

mera wäxtlig, och består af wanliga träslag. Här 

som annorstädes förr illa medfaren, men i sednare 

tider bättre wårdad, på sina ställen upqwistad och 

wäl ansadd, sedan mäst hwart Hemman fådt sin 

afdelta trackt. Den tillites i synnerhet genom 

Kolningar för Socknens Järnwerk. Tjära brännes 

ganska litet. Af äldre Rel. til Kongl. Bergs-Colleg

finnes, at då klagats öfwer skogsbrist i Socknen, 

som likwäl nu ej kännes. Utom den Recogn. skog 

Bruken innehafwa, (se p. 13) äro ock 2 Allmänningar, 

den ene anslagen til Grufwornes behof, och får ej 

til annat nyttjas; den andre är Bergs-Allmänning, 

som går inom Ofwansjö-Rå, uplåten Thorsåkers 

Sockn til betjening för Hamrar- och Hyttbyggnad 

m.m. då efter föregåd pröfning af Bergs-betjeningen 

erfordeligt wirke ej finnes på egne Skogs-lotter.

Desse Allmänningar efter författningarne handhafda, 

försäkra denna Bergslag om ständig tilgång på nödiga 

byggnads Materialer för rörelsen. Kongl. Förord. 

1696 den 25 Maji, som förbjuder Salu-sågande i 

Gestriklands Bergslag, har ock märkeligen här 

bidragit til Skogens conservation. Inom Socknen 

finnas 3 fin- och 1 grof-bladig Såg til egne behof. 

Djur och Foglar träffas här de allmänne, hwaraf 

undertiden något både fångas och skjutes. At 

Finnar fordom satt sig ned på denna Sockns 

Skogar är obekant.

 Wattudrag i Socknen äro åtskillige. Utom en 

mängd Skogs-Tjärnar finnas flere större och mindre 

Insjöar; af de mäst betydliga märkes: Hyn, 

Tolfwen, Edsken, stora- och lilla Gösken, 

Kärfwen, Sälg-sjön, Skällingen, Särsta, Malmjärn, 

Håln, Wibygge, Eltebo, Gränjen, By- Löf- och 

Nordansjön m.fl. samt en del förr nämnde Ottnarn. 

Största wattuleden kommer ifrån Hyn, får tillopp 

af flere mindre åar, och går längs genom Socknen 

åt Ottnarn. Dessutan äro flere mindre, såsom Getån, 

Hästbo- Bagghytte- Gammelstilla- och Wibyhytte-

åar, som betjena åtskillige Järnwerk inom Socknen, 

hwarom på sitt ställe säges. Det mästa wattn här 

ifrån rinner åt Storsjön och Gefle, men emot 

Husby-sidan faller något åt Dal-Elfwen. Utom 3:ne 

Tull-qwarnar, 1 wid Tjärnäs med 3 par stenar, (l) 

en wid Hofors med 2 par, och wid Gammelstilla 

med 2 par, finnas här 40 Sqwaltor.

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(l) Efter Lands-Contoir. upgift nämnes: 2 Krono- 

och 1 Frälse-qwarn. Tjärnäs Qwarn lydde förr 

under Hammarby, men eges hu af Bruks-Pat. 

Joh. Kammecker; wid Hofors är Frälse-qwarn.

Gammelstilla Bruk är beläget 1 1/4 mil söder ifrån Kyrkan emot Årsunda och Fernebo, wid et mindre wattudrag ifrån 4 små Sjöar omkring Skommar-hytta, som rinner åt Ottnarn. Här war endast i början et Torp, som tilhörde Kyrkoh. i Socknen Jon. J. Flur, och blifwit såldt 1652 til Myntm. Isac Kock, (Adl. Cronström) (m) som här först anlade Järnwerk, men 1670 uplåtit samma til Bergm. och Assess. Joh. Funck, hwilken därefter 1672 transport. sin rätt på Bruks-Pat. Isac Macheii. Dess arfwingar hafwa 1707 bårt-arenderat och 1724 såldt Werket til Bruks-Pat. Johan Uhr, hwars Son Bruks-Pat. N. Joach. Uhr 1764 däraf blef egare, och 1775 dess arfwingar, hwilka 1786 uplåto det genom köp til Bruks-Pat. och Ridd A. Barchæus. Enligt Priv. 1653 bygdes här först 1 Ham. och 2 Härdar. 1683 nämnes endast 3 Skep. Hammarskatt, men 1742 war Smidet 750 Skep. och blef sedan ökadt til 8 Skep. 3 3/4 Lissp. Hammarskatt, har ock Spikhammare. Stämpelen är IG hopbundne med Krona öfwer och + där under. (n) Tackjärn tages af egen blåsning ifrån Skommar-hyttan; Kol fås dels af egne Skogar och något köpte ifrån Årsunda och Fernebo, dels af tilslagen Recog. Allmänning. (p. 13.) Härifrån sändes Stångjärnet 5 mil sommar- och 4 mil winter-wägen til Gefle. Jämte Tegel-bruk och redan nämnde Tullqwarn, finnes ock finbladig Såg. Här under lyder

Skommarhytte Masugn 3/4 mil wester härifrån i samma wattudrag. Skall förut tilhördt Bergsmän, men 1653 blifwit köpt til detta Bruks behof och ombygd; år 1659 taxer. til 13 Lissp. 10:e afgift för dygnet. Malm hämtas ifrån Thorsåkers, Bispbergs och Norbergs Grufwor. Kolfångsten är lika som wid Gammelstilla.

 


 

(m) Konung Carl IX hade 1609 lemnat 2 Bönder Sven och Nils Pehrsson tilstånd, at efter besicktning af Konungens Fogde, här uptaga et Torp på Kronans mark, med 6 års frihet ifrån skatt. Kon. Gust. Adolph skall 1624 lemnat Kyrkoherd. i Socknen Jonas Joh. Flur äfwen 6 års frihet på berörde Torp, hwilket då legat öde, men blef Rörlagt 1626, och skattlagdt 1633 til 1 1/2 öresland. Därefter har Drottn. Christina 1648 förundt samma Kyrkoherde frihet från utlagor för desse så kallade Fäbodar, hwilka bemälte Flur 1652 sålde til Myntmäst. Isac Kock, som 1654 erhöll Drottn. Christ. Donat. Bref på Gammelstilla Skatte-hemman med befrielse för Kneckt-utskrifning och Krono-utlagor til Brukets bättre drift och fortsättande.

(n) Detta Bruk har ock litet Smide i Bergs öfre Hammar öfre Härd.

Hofors Bruk ligger 1 mil sida om stora wägen, 1 1/8 mil nordwest ifrån Kyrkan, på gränsen emot Husby wid Hynån, som kommer ut Sjön Hyn, äfwen til en del ifrån Hinsen inom Fahlu län. Här war ock i början något Bergsmans Järn-werk, som på 1650 talet blef inköpt och förwandladt til Stångj. Smide med 1 Ham. och 1 Härd. (o) 1694 erhölls widare Priv. på 1 Härds tilökning, med frihet af 400 Skep. Tackjärns köp ifrån wester Bergsl. 1695 är werket taxeradt til 550 Skep. årligt Smide; 1745 wardt 7 Skep. Hammarskatt, men 1771 sattes den til 6 Skep. Efter tilstånd blef ock här Spikhammare anlagd först på 1700 talet. Nu är för 1 Ham. och 2 Härdar årliga Smidet 690 Skep. Frälse-smidet inberäknadt. (p) Detta Werk har öfwer 100 warit inom Petrè-slägten. Sedan Asssessor Jac. Fred. Petrè til sin död 1778 samma innehaft, blef det 1791 inlöst af dess Son, nuwarande egare Auditeur Rob. Fr. Petrè. (q) Stämpelen är R. P. Stångjärnet föres 6 mil landwägen til Gefle. Tackjärn tages wid när belägne Masugn; Kol från egne Hemmans Skogar, samt den 1702 och 1706 hit anslagne Krono-Allmännings trackt. (se p. 13.) Här finnes jämte redan nämnde Qwarn, också finbladig Såg, äfwen Tegel-bruk til eget behof. Wid Gården i Samma Å är

Hofors Masugn, detta Bruk tilhörig och för dess behof upbygd i förra Sæculo. Malm hämtas ifrån Göske- Nyängs- Penninge- Myggbo- och Fagersta m.fl. Grufwor inom Socknen. Bruket erlägger för dygnet 14 1/2 Lissp. i Tionde-afgift. (r) Kolfångsten är lika som wid Hammar-werket. Sedan Fagersta Hytta ödelades, hafwa någre Bergsmän där ifrån genom förening 1782 med Bruks-egaren blifwit här inbrukare til 1/4:delen, hwilka endast gifwa 6 Lissp. i 10:de för dygnet til Kronan.

 

 

 

 

 


(o) Uti 1694 års Rel. säges: at denne Hammare blifwit bygd af Hofors Bymän före 1650, men sedan kommit dels genom köp, dels uti arf til Controlleuren Göran Elis i Gefle, (på dess hustrus sida.) Af honom skall Arch. och Lif-Med. Doct. Sv. Bröms inlöst samma werk 1676, men det åter försålt 1680 til Bruks-Pat. Robbert Petrè i Arboga, hwarefter Son Borgmäst. Johan Petrè, och sedan dess arfwingar innehaft denna egendom. Sidstnämndes Son Assess. Jac. Fred. Petrè blef däraf ägare först på 1740 talet.

(p) 1713 köptes af Crusiske arfwingarne Frälse-Räntor på Hemman i Hofors och Tolfwen. När Hammarskatten 1771 blef minskad til 6 Skep. lemnades rättighet at därå räkna 15 Proc. Frälse-rätt, som utgör 90 Skep.

(q) Assess. Jac. Fred. Petrè uplät 1778 genom disposition om dess qwarlåtehskap detta Bruk til sin Måg och Brorson Bruks-Pat. Carl Wilh. Petrè, som samma försålde 1790 til Direct. Lars von Stockenström, ifrån hwilken det blef bördadt af nu warande egare.

(r) Uti Bergsfogd. förteckning står 13 Lissp. 10:de afgift för Hofors och de öfrige 3 Bruks-Masugnar; men här utsättes den såsom ifrån stället är upgifwit.

 

Kratte Masugn blef 1672 upbygd 3/4 mil söder ifrån Kyrkan emot Husby sidan, wid et mindre wattudrag ifrån några små sjöar, tilhör Hammarby Bruk, (s) och gifwer 13 Lissp. i 10:de af blåsningen: hämtar Kol af egne tillydande Hemmans Skogar, och Malm dels ifrån flere Grufwor inom Socknen, dels ock ifrån Bensås i Garpenberg, Bäsängs i Folkerna samt Bispbergs- och Gräs-Grufwan i Säther, äfwen något ifrån Norberg. Tackjärnet föres til Hammarby (p. 177) 1 1/2 mil winterwägen härifrån.

Edske Masugn också på gränsen af Husby, wid sjön Edsken, 1 1/2 mil ifrån denna Kyrka, är uråldrig; förmenes dock blifwit å nyo upbygd af Assess. Daniel Tilas, samt 1673 Privil. til blåsning för Högbo Bruk i Ofwansjö, som härifrån hämtar Tackjärn på 4 1/2 mil. (se p. 179) Kol fås af egen Skog och den här til 1702 anslagen recog. Allmänning. I Tionde-afgift erlägges 13 Lissp. för dygnet. Malm tages mest ifrån Bispbergs Grufwa 4 mil härifrån, hwaruti Bruket eger 1/9:del; det öfriga ifrån Grufworna inom Socknen, äfwen något ifrån Norberg.

Bergsmans Hamrar, som alla äro urminnes, nämnas här i följande ordning: (t)

 

 


 

(s) 2 Bergsmän äro här inbrukare efter gammalt Contract med Bruks-egaren, såsom ersättning för något Damröte, som Masugnen gör på en deras obetydlige jord-ega. Wid Kratte timade 1788 den (i Inr. Tidn. n. 49) nämde Mordbrand, genom en illa sinnad piga, som antände Bruks-betjentens Boställe.

(t) Desse sammandrag om Bergsmans Smidets Hammarskatt äro meddeldte 1791 ifrån Bergs-Fogden i orten; hwarefter blifwa 177 större och mindre Smides-delar. Härtil bifogas någre anmärkningar wid hwarje lägenhet, enligt den af Landshöfd. Baron Tilas 1763 författade Hammarskatts-längd, som finnes wid Järn-Contoiret. Den Smides-tilökning dess Bergsmans Hamrar erhållit efter 1747 års K. Bref blef blef reglerad 1749, se p. 183 not. n. Uti Lands-Cont. förteckning, nämnes för Thorsåker 17 Järnhyttor och 19 Smedjor. Bergsmäns årlige Smides Hammarskatt uptages där til 31 Skep. 15 Lissp. 5 m. (se p. 13.)

 

Wi eller Wibyggehytta 1/2 mil norr ifrån Kyrkan, wid wattuleden åt Sälg-sjön; har nu 1 Ham. 2 Härdar med 3 Skep. 6 Lissp. Hammarskatt, hwaruti äro 15 delegande Bergsmän. (u) Stämpelen är et U eller V.

 

 


 

Ho 1/4 mil öster ifrån Kyrkan i wattudraget til Ottnaren, har 1 Ham. 1 Härd, med 1 Sk. 13 Lissp. Hammarskatt och 11 Bergs-mäns delegare; Stämpelen H (x)

 


 

(u) Wi Hammare omtalas 1693 med 2 Härdar. Årliga Smidet är nu wid öfre Härd. 150, och nedre 180 Skep. Stämplarne nämnas ock efter Landshöfd. Baron Tilas Hammarskatts-längd, men torde på sina ställen wara något ändrade.

 

(x) Ho Hammare nämnes 1683; årl. Smidet är nu för 1 Ham. 1 Härd 165 Skep.

Prästhytta 1/4 mil söder från Kyrkan wid särskilt wattuled; har 1 Ham. 2 Härd. med 1 Skep. 8 Lissp. 3 mark. Hammarskatt, hwari 14 Bergsmän deltaga; Stämpelen är P. (y)


 

Bagghyttan, 1 1/4 mil söder från Kyrkan i samma wattudrag emot Husby sidan, består nu af 1 Ham. 2 Härdar med 2 Skep. 3 Lissp. 7 m. Hammarskatt, hwaraf 10 Lissp. eller 1 Härd tilhör Hammarby Bruk; uti den andra deltaga 6 Bergsmän, som i Stämpelen hafwa B. (z)


 

Kalfsnäs 3/4 m. S.W. från Kyrkan, också emot Husby sidan, men i särskildt wattudrag; har 1 Ham. 1 Härd med 1 Skep. 18 Lissp. 4 M. Hammarskatt; hwaruti participera 10 Bergsmän. Stämpelen är K. (a) Hammarby Werk eger ock liten del i detta Smide.


 

(y) Prästhytte Hammare war bekant 1685, och widare Priv. 1695; årliga Smidet säges nu wara för 2 Härdar 150 Skep. enligt Bergsmans Pehr Erssons i Fors förteckning pä Bergsmännens egande Smide denna tid, hwarefter här endast Seppund-talet i not. anföres, utan at swara för ricktigheten, sedan ingen närmare uplysning därom ifrån orten kunnat erhållas.

(z) Bagghytte Hammare nämns 1695; årlige Bergsmans Smidet upgifwes af Bergsm. Pehr Ersson til 175 Skep. Hammarby-delen nu ses p. 177.

 

 

(a) Kalfsnäs Hammare nämd 1695, Smidet blef ökadt 1730; årl. Bergsmans Smidet upgafs nu til 150 Sk.

Wall, bredwid Kyrkan, har 1 Ham. 2 Härd. med 3 Skep. 2 Lissp. 18 m. Hammarskatt. Stämpel W och 19 deltagare. (b)


 

Stenshytta ligger 1 mil från Kyrkan, i särskilt wattudrag emot Husby. Har 1 Ham. med 1 Härd och 15 Lissp. Ham:skatt; skall länge legat öde, men 1656 åter uptagen, samt 1686 förbättrad; har 5 Bergsmäns egare, och i Stämpel S. (c)

 


 

Fagersta 3/4 mil N.W. ifrån Kyrkan åfwan om sjön Gösken i Hofors wattuled; har 1 Ham. 2 Härd. och 2 Skep. 1 Lissp. Hammarsk. tilhör 12 Bergsmän. Stämpelen är F. (d)

 


 

(b) Walls Hammare hade 1683 1 Skep. Hammarskatt.

 

 

 

 

(c) Stenshytte Hammare hade 1695 10 Lissp. Ham:skatt. Årliga Smidet är nu 75 Skep.

 

 

 

 

(d) Fagersta Hammare nämns 1683 med 15 Lissp. Hammar-skatt; blef regl. 1749 til 205 Skep. upgiften af P. Ersson är nu 105 för öfre och 110 för nedre Härden.

Tjärnäs 3/8 mil ifrån Kyrkan i samma wattudrag, nedan om sjön Gösken, haft 2 Hamrar af urminnes. Öfre Ham. med 2 Härd. har 3 Skep. 3 Lissp. 5 1/5 m. Bergsm. och 1 Skep. 19 Lissp. 14 4/5 m. Bruks-Hammarskatt. Uti det förra deltaga Bruks-Pat. J. Kammecker, Comminister-Bostället och 11 Bergsmän. Nedre Hammaren, med 2 Härd. och 3 Skep. 12 Lissp. 7 m. Hammar-skatt tilkommer Bruks-Pat. Kammecker och 23 Bergsmän. Stämpelen är T, och 2 hopabundne E. (e)

 

 


 

(e) Af Tjärnäs Hamrare war den öfre bekant redan 1659, och den nedre 1683; Smidet som regl. 1749 blef ökadt 1759, då hade öfre Ham. med 2:ne Härd. 405 och nedre Ham. 2:3 Härd. 375, tilhopa 780 Skep. årligt Smide; men är sedan ökadt genom hitflyttning ifrån wester Hästbo m. fl. som på sitt ställe säges. Bergsman P. Ersson uptager nu wid öfr. Ham. 275 och 280, wid ned. Ham. 150 och 231 Skep. Smide, som synes wara litet missräknadt.

 

Berg nedanför Tjärnäs 1/4 mil nära Kyrkan i samma ström; består af 2 Hamrar, något från hwarandra; bägge urminnes. Öfre Hammaren har 2 Härd. med 2 Skep. 7 Lissp. 13 4/5 m. Bergsmans- och 1 Skep. 18 Lissp. 12 1/5 m. Bruks-Hammarskatt, (se p. 177) samt 1 Lissp. 4 m. tilhörigt Gammelstilla egare. Stämpelen är *B*. Uti Bergsmans Smidet wid bägge Härdarne interessera 32 Bergsmän. I nedre Hammaren med 2 Härdar och 2 Skep. 6 Lissp. Hammarskatt äro 19 Bergsmäns andelar. Stämpelen M. (f)


 

 

(f) Bergs Hamrar nämnas 1683 ; öfre med 2 Härd. och 250 Skep. nedre 2 Härd. med 200 Skep. Smide; men regl. 1749 wid öfre Ham. til 400, och nedre til 215 Sk. Bergsman P. Ersson utsätter nu Smidet för öfre Ham. 2 Härd. til 272 och 165, för nedre Ham. 2 Härd. 110 och 120 Skep.

 

Ödelagde Bergsmans Hamrar nämnas flere, både för äldre och sednare tider. Om de förra finnas ej något i orten antecknadt, men lemningar därefter ses på flere ställen. (g) Åtskillige Bergsmans-Smiden äro ock i sednare år flyttade, så at någre Hamrar därigenom blifwit förlagde. Thorshytte-Hammar ödelades 1724, då Smidet därifrån blef inrymdt i Kalfsnäs. Nyhyttan är ödelagd 1768, Smidet intagit i Kalfsnäs och Tjärnäs. Wester Hästbo Hammare nedlades 1780, då Smidet indeltes i Prästhytte- Kalfsnäs- Wall- Tjärnäs öfre och nedre- samt Bergs Nedre Hamrar. (h)

 

 

 


 

(g) Särsta Smedja nämns redan 1695 såsom ödelagd med 1 Ham. 2 Härd. Bagghytten nedre Ham. som förlades, skall haft 50 Skep. Smide, också den nedlagde Wibygge öfre Hammar, äfwen Ossmundshyttan 70 Skep. Smide, utom flere som nämnas öde redan 1695.

(h) Thorshytte Hammar hade 1683 1 Härd med 3 Lissp. Hammarskatt, som 1695 war ökad til 5 Lissp. Nyhyttan, fordom kallad Uglebo Hammare, hade 1 Härd med 60 Skep. Smide, hwilket blef ökadt til 100 Skep.

 

4 Bergsmans Järn-Hyttor finnas ock i denna Sockn, utom de redan nämnde 4 Bruks Masugnar. Sådane äro:

Wi eller Wibygge med 25 Bergsmans inbrukare. Ho som har 30 delegare. Tjärnäs där Banco-commiss. E. S. Wennberg och Bruks-Pat. J. Kammecker tillika med 40 Bergsmän äro inbrukare, samt Hästbo med 40 delägande Bergsmän. Af hwilka efter Författningarne endast erläggas til Kronan i Tionde 6 Lissp. om dygnet för blåsningen. (i) Dessa Hyttor äro urminnes; en del förmodligt på 1630 talet upbygde wid de redan nämnde Bergsmans Hamrar af samma namn, hwartil ock åt de öfrige i Socknen därifrån tages Tackjärn. Här blåses endast til eget Smides behof. Malm hämtas nu mäst ifrån Grufworne inom Socknen och något ifrån Norberg; men förut togs den med kostnad ifrån flere aflägsne ställen.


 

(i) Desse Bergsmans-hyttor woro lika som de i Ofwansjö förut frie för Tionde afgift; 1768 sattes den först til 13 Lissp. men blef efter Kongl. Maj:ts Bref straxt minskad til 6 Lissp. för dygnet. (Se Kongl. Bergs-Colleg. Riksd. Rel. 1769 p. 106. Jämf. p. 182.) Efter Bergs-fogdens upgift äro 135 Bergsmän inbrukare i berörde 4 Hyttor
Om Ödelagde Hyttor finnes intet antecknadt. Som redan är sagt, blef Fagersta Hytta förlagd 1785, då blåsningen indeltes uti Hofors och Tjärnäs. Wid Bagghytta, Uglebo, Thors- och Ossmunds-Hytta samt flerestädes ses gamla slagghwarp såsom bewis til fordna Järn-werks inrättningar.

Många Berg och Högder träffas inom Socknen, i synnerhet emot Husby och Ofwansjö sidan. De Landskap som gränsa intil Dalarne hafwa det gemensamt, at deras yta är mer och mindre bruten, ty högder och dälder afwäxla där hwarandra, och Landet jämnar sig i allmänhet mot Hafwet. (k) Midt i Socknen ligger det så kallade Stor-berget, i hwars södra ända finnes på 28 aln. högd en uthuggen öpning af 10 aln. längd, 2 aln. bredd och 3 1/2 aln. högd, hwarom äro flere gissningar, äfwen föregifwes at där warit Jättestuga; där inne uti taket skall ses teckn liksom efter hand och fingrar. Utom holan syses et ras af berget til 24 aln. högd, 19 aln. längd och 14 aln. bredd. (jämf. p. 185.) Söderåsberget 5/8 mil wester om Kyrkan säges innehålla 90 famn i perpend. högd; sträcker sig 1/2 mil i N. och S. med 3:ne kullar, anses äfwen såsom landkänning för sjöfarare, ehuru det ligger öfwer 5 mil ifrån Hafwet. Utom dess upgifwas ännu flere märklige Bergs högder, såsom Kiörberget, Fjällberget, Krogsberget, Ljusberget, Linderåsen m.fl. Mäst i alla Berg inom Socknen ses mer och mindre anwisning til Järn-malm, äfwen til Kalksten, hwaraf redan i äldre tider gafs anledning til Bergs-handtering i orten.

 


 

 

 

 

 

 

(k) I Landsh. Baron Tilas utkast til Sweriges Mineral-Historia, eller Præs. Tal. i K. Wet. Acad. 1765 p. 30 & 57 påstås, at Sewebergets ryggrads linie sträcker sig ifrån Dalarne genom Thorsåkers Sockn wester om Gefle, och kring Skog i Helsingland, innan Ljusne Elf möter, störter sig ut i Hafwet; hwaraf, som förut p. 5 säges, större delen af Gestriklands belägenhet anses såsom uti den flackländige trackten, men Thorsåker, Ofwansjö och Uglebo Socknar i den bergländige.

Ädlare Metaller hafwa blifwit eftersökte, men föga däraf uptäckt. I Stomnäs Grufwa 1/8 mil ifrån Tjärnäs, ficks för 40 år sedan någon Silfwer-maln, som smältes wid Löfåsen i Skedwi, och gaf 46 lod Silfwer, hwartill ökades 9 lod af Fru Macheii på Hammarby, och gjordes däraf en Kalk, som skänktes Thorsåkers Kyrka; men därmed war och detta fynd til ända; ty Stomnäs Grufwa hade sedan endast rödbräckt Järn-malm, och ödelades. Ibland fordna så kallade Koppar-Grufwor nämnas; Kopparåsen, Eka och Sibbersbo skärpningar, som haft mycken Kjes men ingen Koppar, hwarföre också berättas om mlere där misslyckade försök, (l) äfwen at Kyrkoh. Nässman 1735 låtit bygga Koppar-hytta på Prästbolets egor. Man wille då bewisa at Koppar-malm fanns inom Socknen, men at tilsats fordrades, hwarföre brukbar Malm hit fördes ifrån Fahlun; någon smältning gjordes med 6 à 7 Skep. men som tilwerkningen icke swarade mot kostnaden, gick förslaget förloradt och Hyttan förstördes.

 


 

 

 

 

(l) Uti Tunelds Beskr. om Gestrikland 5 upl. p. 12 upräknas här ännu flere Koppar-skärpningar, såsom i Gatberget - Stor- Kolhällan - Fagersta m.fl. alla odugliga.

Om Järn-malms fälten i denna Sockn anmärktes: at däraf finnas ansenlige tilgångar, dels för närwarande under arbete, dels ock ännu ödeliggande; icke desto mindre hafwa desse Bergslager i långliga tider måst widkännas Malm-brist, hwaröfwer mäst i alla Embetsmanna-Relationer til Kongl. Bergs-Collegium finnes klagadt; det är ock i fölgd däraf, som Ofwansjö och Thorsåkers Bergsmän i anseende til swaga Grufwor, hwilka ej förmådde lemna så mycket Malm som fordrades til Tackjärn för deras ringa Smide, erhållit tilstånd af Tackjärns handel i wester Bergslagen genom Kongl. Resol. 1731 d. 28 Junii och 1739 den 12 April. Nu anses undranswärdt, at 1647 den 12 Oct. då Kongl. Bergs-Colleg. utlåtit sig om stora Järn-Grufwans i Thorsåker åter uptagande, sådant blifwit afslagit på de skäl: "at ingen underrättelse kunnat inhämtas om bottn innehölle Malm, och ingen af då lefwande gamle mindes denna Grufwa under arbete, endast öfwerst i söder där litet rödbräckt Malm funnits: at där omkring ingen Skog wore, de där inwid belägne arbetade Grufwor ej innehållit Malm; afwen som at ingen Malm i hela Gestrikland låge djupare än på någre famnar, i afseende på hwilket alt denna Grufwa blifwit förbuden at uptagas". Af alt sammalagt är tydligt, at med berörde stora Grufwa menats Still-grufwan. (m) Uti General Bergs-Colleg. Resol. d 9 Nov. 1647 säges: "at som i Gestrike Bergslag ingen god och beständig Grufwa finnes, hafwa desse Bergslager i stället för hwart 10:de Skep. Järn-afgift fått eftergift til hwart 20 Skep." Denna öfwerklagade Malm-brist bestyrkes äfwen uti Bergmästaren Simsons utslag under d. 14 Julii 1686, och af et annat med Protocollist. namn J. Rök undertecknadt den 6 Febr. 1688, som med 1731 och 1739 års Resol. sammanlagdt wisa, at denna Bergslag långliga tider tilbakas arbetat med knapp rörelse. (n) Sådant hafwer det ock förblifwit under ständigt klagande öfwer Malm-brist, intil dess at någre dristige Män kommo til Bruks-egendomar i orten. Desso woro nu mera Landshöfdingen och Commend. af Nordin, Bruks-Patr. David af Uhr, och Joh. Kammecker, ibland hwilka sidstnämnde af Naturen bögd för Natural-Historien, hade genom hwarjehanda omständigheter kommit at åtaga sig befattning med tilsyn wid Grufworna i Thorsåker, samt under samma tid med lätthet för undersökningar skaffat sig sådana underrättelser, som kunde erhållas om Grufworna.

 

 

 

 

(m) Assessor Adolph v. Engeström. som warit Bergmästare i orten, har benäget medelt desse anmärkningar om Grufworne för äldre tider.

(n) Uti Kongl. Bergs-Coll. Relat. 1697 om Järnwerken, säges: at Grufworne i Thorsåker ifrån urgamla tider warit wattusjuke, fattige och til stor del oartade, äfwen som åtskillige nya skärpningar då woro af föga wärde. Se Handl. til Kon. Carl XI Hist. 13 S. p. 7. De gamlas bemödande at uptäcka och arbeta i Järn-Grufwor bör dock ej lemnas onämnd, hwarken swåraste läge eller då felande kundskap i den delen af Bergsmanna-handteringen har kunnat hindra deras forskning och flit. Försöken sträcka sig öfwer alt, äfwen där Malm låg täckt under 3 à 4 famnars dammjord; under tilhjelp af Krut, Pumpar, Wattu-konst eller andre nödige Gruf-byggnader, fölgde desse endast genom tilmakning sin Malmgång på 20 til 30 famn. djup, då likwäl styrkan måste wika för swårigheten. Således är i Förfädernas öfwergifna spår, som en del af denne tids Grufwor förtsättas med mera konst och förfarenhet, hwadan nu nytta drages af deras upfinning, at därifrån få hänleda de rikaste Malmfält.

 

Wid Järn-Grufwornas Namn och Belägenhet erinras: at det wore för widlöftigt uptaga alla här bekante strödde skärpningar och ödelagde Malmfält; de nu märklige Grufwor träffas wid Storberget, Nyberget, Körberget, Söder- och Linderåsen. (o)

 


 

(o) Desse Sammandrag om nu i arbeta warande Grufwor äro efter upgifter ifrån Bruks-Pat. Joh. Kammecker, Bergsfogden  A. Wijberg och Geschworner L. Horneman. De bifogas allenast såsom någon uplysning til dess en mera fullständig Beskrifning därom kan utkomma.
Storbergets Malmsträckning innefattar 3 särskilde trackter. Detta berg redan nämnt (p. 211) ligger på Tjärnäs egor 1/4 mil N.W. ifrån samma By; dess sträckning går 1/4 mil i öster och wester, bredden är 1/12 mil. Här förekomma Stillgrufwe- Mossgrufwe- och Storgrufwe-fälten, som hwar för sig innehålla flere Grufwor, däraf anföres i synnerhet Stillgrufwe-fältet med reguliere gångar och rik Malm, såsom nu för tiden mäst lönande. (p) Första projectet om denna Grufwas åter uptagande har skedt genom de nyss nämnde Herrar, som med dristighet och hug, fast med risque af förlust angripit et arbete hwilket haft til föremål at öka en nyttig rörelse.

 


 

(p) I äldre Relat. nämnes Stillgrufwe-halsen, Djup-grufwan, Mellan-grufwan, och stora Still-grufwan; de 3 sidstnämnde såsom urminnes gamla: däri berättas äfwen at Still-grufwan warit sidst bruten ifrån 1685 til 1695, men då lemnad öde; likaså Häst-grufwan och Rödbräckt-grufwan ödelagde 1709.
Stillgrufwan på största högden af Storberget, med sammanhängande Malm-gång af en mängd öde-grufwor, ansågs til 27 famn. djup och bergets sluttning nära 40 famnar. At öpna Malmtäckt med Grufwans rengörande ifrån watten och stalp, medelst upfodring ifrån dagen war en nog betydande kostnad, men belägenheten på en stor högd gaf tjenlig anledning til Stoll. Desse öfwerwäganden lemnades til Kongl. Bergs.-Coll. bepröfwande; i fölgd däraf blef då först undersökt om möjligheten därtil, (q) och därefter angreps samma arbete under Bruks-Pat. J. Kammeckers outtröttliga nit med hushållning och drift, hwartil bidrog at Järn-Contoiret lemnade 3300 Riksdal. til arbetets fortsättande, (r) hwarförutan Bergslagen äfwen tilsköt fyllnad i kostnaden, som fördeltes på et inrättadt Bolag af 14800 lotter, hwaruti Bruks-egare och Bergsmän deltagit efter sine Smiden. Arbetet börjades d. 1 Oct. 1781 med Stollens anläggning, och d. 22 Jan. 1791 blef genom et skott i taket communication öpnad til Stilgrufwan, hwarigenom hon tömdes ifrån wattn. Denna Stollens längd war drifwen 30 famn. i dagen och 117 famn. under tak i fast klyft til 3 à 4 aln. högd, med et Schacht i wägen anlagt för wäderwexling. (s) Sedan hela Storgrufwe-sträckan därigenom blifwit tilgänglig af ansenlig Malmfång, war omtanka huru den med minsta kostnad skulle kunna utbringas. Efter flere förslag, träffades beting med Directeur Er. Hagström wid Porphyr-werket, som investerade i en Fordrings-konst, hwilken med påhakad arm ifrån Penninggrufwe konst-brottet, drifwer 60 kärror fram och tilbakas Horizontelt genom Stollen, utan at manskap behöfwes til annat än in- och utlastning. Den är äfwen i werket stäld, och effecten swarande om desseinen, såsom den förste i sådan wäg anbragt upfordrings-machin. (t) Detta Stoll-arbete hedrar Tidehwarfwet, och dem som därwid haft möda. Ehuru ingen Malm under wägen blef uptäckt förrän Still-grufwans träffades med 5 famnars mäcktighet, hafwa dock delegare härigenom wunnit tilgång för framtiden af rik och godartad malm, (u) som ehuru litet rödbräckt, hjelpes genom rostning, häldst den är lättgången och håller nära 50 procent.

 

 

 

 


 

(q)  Då warande Geschworner i öster Bergsl. Bergmäst. Eggert Lundström blef förordnad med biträde af Geschw. wid Dannemora Leonh. Horneman at göra Geometriske mätningar öfwer Grufworna och författa project til en Stolls werkställande, hwilken Plan såsom af Kongl. Colleg. gillad sedan fölgdes.

(r) Genom Landshöfd. och Commend. af Nordins biträde blef detta understöd wid en Järn-Contoirs sammanskott bewiljadt. Til kostnaden fordrades efter förslag 7450 Riksd. som ock åtgick wid Stoll-arbete samt Grufstugor m. fl. byggnader; som sagt är hafwa Ofwansjö och Thorsåkers Bergslag förskjutet fyllnaden i utgifwen. Redan 1782 blef Dagstollen färdig 3 aln. bred, 4 à 5 aln. hög och 90 aln. lång; 1790 war Stollen under tak drifwen til 340 aln. och Schachtet för wäderwexlingen öpnadt.

(s) Det blef neddrifwet ifrån dagen 105 fam. ifrån Stollens början, och infaller däri på 22 famnars djup 4 al. bredd och 12 aln. längd.

(t) Denna utfordrings-machins stånggång är 600 aln. ifrån Penninge-Grufwe-konsten med dubbla ramar, på hwilka wagnarna föras.

(u) I sidstledne år har ock mycket Malm blifwit hämtad ifrån detta ställe eller så kallade Stollen. Uti sjelfwa raset låg öfwer 1000 lass, utom hwad som sedan ficks wid Grufwans rengöring. På liggande och hängande wäggar wisa sig här ansenligt lager af Malm

 

Penning-Grufwan belägen här intil nedom Stollen i N.O. på Bergbyns egor, är äfwen uråldrig; låg öde til 1730, uptogs då och drefs til 1733, men måste åter lemnas för wattu-tillopp. Ifrån ödesmål å nyo uptagen 1776, och försedd 1782 med wattukonst, som hämtar sitt drift-wattn på 3/4 fjerd. wäg ifrån Tjärnäs, blef den fördelt emellan Bruks-egare och Thorsåker Bergsmän i 100 Lotter. Är 28 famn. djup, anlagd på strykande gång, 2 til 6 aln. bred, med flere öppningar ifrån dagen, donlägig och mycket wattsjuk. Malmen anses nu för den bästa inom Socknen och håller 60 til 65 procent, hwarföre däraf mycket nyttjas, och säges at endast ifrån denna och Nyängs Grufwan årligen tages öfwer 5000 lass.

Göske Järn-Grufwa ligger 1/2 m. nära Kyrkan, på Tjärnäs egor 1/4 mil ifrån Byn i en skogbeväxt och långslutt bergshögd, som stryker N.O. och S.W. wid pass 500 aln. west. om sjön Gösken. Har fordom af Thorsåkers och Ofwansjö Bergsmän warit bruten, men ödelagd; blef på nytt uptagen 1650 af Kam. Råd. Isac Cronström, och inom 15 år afsänkt någre 20 famn. dock åter öfwergifwen. Sedermera fortsattes arbetet en tid af Bruks-Pat. Macheii för Hammarby bruk, til hälften emot Bergslagen, då en rymning gjordes 1689 wid S. ändan, Ofwansjö orten kallad, och wattukonst bygdes; där bröts på djupet til 1694, men sedan brändes något på wäggarne; 1733 blef Grufwan åter öde. Thorsåkers och Ofwansjö Bergslag förenades omsider 1760 til dess åter uptagande, som äfwen werkstältes och indeltes så i 120 Lotter, hwaraf Bruks-egare i Helsingeland och Gestrikland innehafwa tilsammans 60 – Thorsåkers Bergsmän 40 – och Ofwansjö 20 Lotter. Ifrån samma tid har arbetet blifwit fortsatt på 32 fam. djup och 12 aln. mäcktighet; här fås godartad Malm, som håller emellan 30 och 40 procent, hwaraf hämtas til flere Hyttor. Äfwen är bygd ny wattu-konst och upfordrings-machin med stång-gång til Fagersta ungefär 3/4 fjerd. wäg.

Nyängs Grufwor också på Tjärnäs egor i lågländ äng, norr om Edsken. I 1646 års Relat. nämnas där 3 Grufwor, hwaraf 2 legat öde; men den 3:dje såsom uptagen 1644, bruten til 8 famn. djup, af 10 famn. längd och 3 famn. bredd, med god Malm. 1673 års Rel. beskrifwer lilla och stora Nyängs-Grufwor; den förra i arbete, den sednare såsom nedlagd 1653. Äfwen nämnes i 1711 års Relat. Nyängs-grufwan åter uptagen 1704, men straxt ödelagd. Där efter skall Bruks-Pat. Joh. Uhr på Hammarby 1725, och et Bolag 1726 å nyo börjat med arbete, som dock snart uphörde för wattn. Flere försök blefwo sedan gjorde, men utan förmon; ändtligen har Bergsman Pehr Larsson i Wi och Interessent. 1778 sidst Mutadt desse Grufwor, och byggt wattu-konst 1785. Nu fås där en wäl artad Malm, son håller 50 til 60 procent. Grufwan indelt i 120 Lotter, har strykande gång, med 18 aln. mäcktighet på 12 famn. djup.

Myggbo Blandstens-Grufwa äfwen på Tjärnäs egor, ligger söder om nära til sjön Gösken. Uptogs från sitt ödesmål 1789 och indeltes på 100 Lotter emellan Bruks-egare och Bergsmän i Thorsåker. Djupet är 12 fam. gångens bredd 8 aln. har godartad Malm, som håller 30 til 40 procent.

Nybergs Grufwa uptagen 1787 af Kratte Masugns Interessenter, lemnar rik Malm med anledning til dess bestånd, häldst samma fält innehåller stor mängd af skärpningar och öde Grufwor, som fordom under detta namn warit bekante. Likaså märkes Pantzar-Grufwan näst där intil, hwilken också länge legat öde, men äfwen uptogs 1788 af Kratte egare.

 

 

Öde Grufwor finnas dessutom til stort antal på desse trackter. Uti 1737 års Relat. nämnas: Moss-grufwan uråldrig; Kjörbergs på Bergbygge egor; Linderås skärpningar på Bergbyns och Hästbo-fältet på Hästbo byns mark. Stomnäs-myra wid Tjärnäs, alla som där säges af den beskaffenhet, at de fordom efter något arbete måst öfwergifwas, dels för wattn, dels för mindre lönande och rödbräckt Malm. (x) Wid Linderås och på flere ställen äro i sednare tider åtskillige nya försök gjorde.

 


 

(x) I Alrots Diss.2 p. 32, nämnas 1722, utom de då brukbara, Gröske eller Göske - Kalfsnäs och Myggbo Grufwor, många såsom öde: nämligen Pallbo-1656, Krubb-1663, Hästbo-1688, Wigge 1691, Nyängs- eller Storängs-1704, Penninge-1705, Rödbräckt- och Persbo samt Still-grufwan 1709, m. fl.

 

 

Bergshandtering utgör således styrkan af denna Sockns näring, och har som sagt är, redan i äldre tider gifwit orten namn af Bergslag: hwadan ock då flere Privilegier för dess bestånd blifwit utfärdade. (y) Bergsmännen tilwerkade här i förra tider et illa och owärdigt smidt groft Järn, hwilket äfwen sedan, ehuru förbättring skedde med Smide i anseende til sämre Tackjärn länge war i ringare pris än annat dylikt; alt som tilgång blifwit af bättre Malmer, och däraf erhållits godt Tackjärn, har Stång-järnet ej mindre ifrån Thorsåkers än andre orters Bergsmän i sednare år wunnit större wärde och lättare afsättning. (z) Bergslagen har här sin egen Wåg. Stångjärnet föres merändels härifrån til Gefle, 5 och 6 mil sommarwäg, men wintertiden är ginare. Bergsmännen aflemna samma Järn där, dels til sine Förläggare, dels til andre emot contant betalning. Någre hafwa ock handel därmed på Hedemora, samt ibland om wintren på Westerås; likasom en del Bergmän under tiden färdas til Stockholm och där försälja af sin tilwerkning. På sådane återresor köpes mäst Spanmål i Upland och Westmanland, alt efter som pris och behof föranlåta. De fleste Hemmans-brukare i Socknen hafwa Smidesdelar, någre hel små ifrån 5 til 10 Skep:d, andre 20 til 30 Skep. samt däröfwer, såsom wid lägenheterna förut är sagt. Utom Bergsmänner finnas här stort antal af Grufwe- Hammarsmeds- och Hytte-arbetare, som öka folk-numern och rörelsen. (a)

 

(y) Utom hwad p.197 är nämnt, erhöll Thorsåkers Berg i Gestrikland 1534 af Kon. Gustaf I ytterligare Privil. hwilka stadfästa de äldre, och tillägga orten allmänna Bergsmanna förmoner. Nedan p. 182, 206 och 210 äro åtskillige författn. anförde om Tionde-afgift, Smidets tilökning m. m. I Alrots Diss. 2 p. 31 åberopas Priv. af 1354, 1360, 1374, 1380, 1464 och 1534. I de tryckte Bergs-Priv. Saml. finnas flere Resol. för sednare tider, som angå denne Bergslag, näml. T. 1 p. 701 703 om Tackjärns köp 1731; p. 651 angående Förlags handelen med Gefle Borgare 1724; 2 Forts. p. 193 & 627 om Kol-handelen 1741 & 1753; pag. 494 om Bergsmans-hemman 1748 o. s.w.

(z) Kongl. Bergs-Colleg. tr. Relat. 1697 förmäler om Smidets förbättring i Thorsåkers Bergsl. efter 1693 års förnyade Ordning om Järnwräkning. (13 S.Handl. til Kon. Carl XI Hist. p. 7.) Där säges: at til samma tid i Gestrikland, flere Hamrar och Hyttor woro upbygde sedan 1666. De i gång warande updagas til 29 Masugnar, 46 Hamrar med 84 Härdar och 2 Kniphamrar, Bruks-Pat. och Bergsmännens sammanräknade. Hwaraf ses huru här på 100 år blifwit förändradt.

(a) I Sockne-längden uptages 40 Gruf-arbetare, 8 Masmästare, 8 Hytt-drängar, 16 Upsättare och 8 Bokare; 22 Mäster-Smeder och 22 Mäster-Swenner o. s. w.

 

Flere Inrättningar äro ej at nämna. Handtwerkare träffas de wanlige til Socknens betjening, äfwen någre wid Bruken. (b) Kalk brännes på wissa ställen til ortens behof. Utom wid Gammelstilla och Hofors slås Tegel wid Särstad. Saltpeter-sjuderi sker efter tour hwart 6:te år wid Åsmans-hytta, Särsta, Forss och Walls Byar, samt wid Säljsjö och Stillbo Torp, också i W. Hästbo Fäbodar. Här som annorstädes wäfwes til husbehof. Trägårdar finnas wid Prästgårdarne och Bruken, äfwen i Tjärnäs. Jordfruckter äro de allmänne: Potatoes, Kål, Rötter m.m.

 


 

(b) Här upgifwes at wara 8 Skräddare, 6 Skomakare, 1 Wagnmakare, 1 Hjulmakare, 1 Sadelmakare, 1 Murare. Sågare, Mölnare, Trägårdsmästare m. fl.
En Mineral-Källa uptogs af Kyrkoh. Näsman wid Wall 1737, och blef nyttjad några år; en dylik är i sednare år funnen wid Gammelstilla.

Märklige Lägenheter träffas icke utom de redan nämnde. (c) I Solberga by wid Kyrkan är Gästgifweri med 12 Håll-hästar för dygnet; där ifrån skjutsas på flere wägar, som löpa genom Socknen, näml. åt Gefle til Åsen i Ofwansjö 1 1/2 mil; på Hedemora wägen til Rörshytta i Husby 2 1/4 mil; til Sörby i Årsunda 2 1/2 mil, samt til Österbår i Fernebo 2 1/2 mil. Boställs-indelningar äro: Stabs-Lieutenantens i Wibygge-hytta och Fendriks i Nordansjö.


 

(c) I Alrots Diss. 1 p. 36 säges, at en gård i Stenshyttan af Drottn. Christina 1648 blifwit lagd til Dalarne, förmodel. under Näs gård i Husby.
Ålderdoms Lemningar äro ej af wärde; utom Runsten i Sakerstian, ses en dylik sönderslagen wid Wester Hästbo. Efter Ättehögar finnas bewis där och i Ho, samt flerestädes. Åtskilligt berättas om stensättningar och rössjor på skogarne, som utelemnas.

Särdeles Händelser finnas här icke uptecknade för äldre tider, ej heller äro någre i sednare år bekante.

Om Kongl. Personers resor genom Socknen saknas underrättelse, dock är troligt at några fordna Regenter, särdeles Konung Carl XI, som flere gångor reste emellan Gefle och Dalorten, tagit wägen här igenom. Kon. Fredric war 1732 den 5 Aug. hit på Jagt tillika med Prins Wilhelm, och sköt 4 Björnar; hwilade då öfwer natten i Prästgården. (Nya Sw. Bibl. 1 B. p. 103.) at Kon. Adolph Fredric efter hållen Mönstring i Tuna 1748 reste härigenom til Gefle, och Kon. Gustaf III på 1768 års resa warit i Socknen, ses p. 192.

Wid Climat och Sjukdomar märkes ej något synnerligt. Orten är merändels sund och hälsosam; Håll och Styng, Lung- och Wattusot, mäst kände sjukdomar. Frossa har i sednare tider blifwit liksom mera gängse. Koppor och Mässling äro under tiden mäst ödande. 1773 war här mycket sjukligt, då Röt-feber-smitta hitfördes genom Dal-folk. 1782 härjade Röd-soten ifrån Maji til Aug. (d) Förut samma wår ympades Koppor på flere af Allmogens barn genom Assessor Nordblad.


 

 

(d) Af 150 sjuka i Rödsot, dogo då 3:djedelen. (Se Läkaren 5 D. p. 140.)
I Hushållning, Klädedrägt, Seder och annat är ingen skilnad emot grannarne. Lefnadssättet ärbart och sedigt, Socknemännen sjelfegande, merändels wälmående, redige och mot hwarandre tjenstacktige. Byggnader äro efter ortens sätt med stora och ljusa rum; de fleste täckte med takwed. Klädedrägten anständig och alfwarsam; Karlarne bruka til helgedags mäst Klädes-råckar, Qwinfolken äro til Högtids swartklädde. Ibland de yngre synes dock här som annorstädes någon yppighet eller granlåt i sednare år blifwit införd. Bröllop hållas i 3 til 4 dagar, merändels på söckne-dagar, dock med ordning och skick. Brudgummen swartklädd med hwita strumpor, krusadt och pudradt hår, bär alltid et rödt siden-band, lindadt på ändan af en nedhängande hwit halsduk. Bruden med en stor förgyld Silfwer-Krona, och därwid fästade hwita brud-hår, utzirad af lysande stenar, är wanligt klädd i swart Manteau och couleurt Siden-kjortel, omgjordad med Guld- och Silfwer-galoner, samt til prydnad en af band och rosor utsmyckad röd bröstlapp, o. s. w. Begrafningar ske när som helst på en högst 2 dagar, utan Liktal, men med upläsande af kårta Personalier, och wanlig ringning. Matordningen är öfwer alt hederlig efter ortens bruk, råd och lägenhet; Bröd för både sämre och bättre af Råg. Språket är tydligt och rent, men uttalet något hårdt; åtskillige mindre allmäna namn äro til sednare tider bibehållne. (e) I öfrigt tjena de för Ofwansjö (p. 194) gjorde anmärkningar. Ståndspersoner och Bruks-egare hafwa i sednare tider äfwen här anlagt wackra nybyggnader, såsom wid Hofors, Tolfwen, Tjärnäs och flerestädes. Namnkunnige Män äro ock komne från denna Sockn. (f)

 

(e) På resan här igenom 1758 hade jag en skjutskarl, hwars Dop-namn war Dominicus.

(f) Biskop Eric G. Emporagrius i Strengnäs war född i Thorsåker. Fadren Gabr. Erici f. 1565, blef först här Capellan, sedan Krigspräst wid Stångebro Slag 1598, sidst Kyrkoh. i Fittja i Upland, † 1622.

 

 


 

 

 

Denna sida är en del av

www.thorsaker.se

Katarina Sohlborg - 2005-2014